Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

eller några medlemmar i gruppen vill visa sig vara en fullvärdig medlem
i gruppen. En delförklaring kan vara att homofobiskt våld är en
starkt symbolisk och känslomässigt laddad handling som bottnar i en
traditionell form av maskulinitet. Handlingen utlöses ofta av vad gruppen
uppfattar som provocerande och handlingslegitimerande element i
situationen. Homofobiskt våld tycks enligt Knutagård därför ske som
en följd av en relativt automatiserad process, där våldsutövaren tror sig
med våldsmakt skydda något som han upplever ha ett centralt värde,
exempelvis traditionell maskulinitet (a.a.).
Beskrivningen anknyter till Hunters et als. (1998) tolkning, som ser
homofobiska attityder och beteenden som ett uttryck för ”värdeexpressivitet”,
det vill säga viljan att kämpa mot något värde som personen
uppfattar som genuint felaktigt eller ont. Det har alltså beröringspunkter
med ett fundamentalistiskt ställningstagande (a.a.).
Reaktioner i massmedia
Martin Andreasson (1996) har analyserat diskriminerande beskrivningar
av homosexuella i tryckta svenska massmedier under perioden
1990–1994. Resultaten visade att en del av de beskrivningar som
utryckte ett uttalat förakt förmodligen skulle ha fällts enligt lagen om
hets mot folkgrupp om det lagrummet också hade kunnat tillämpas för
att skydda homosexuella. De föraktfulla uttalandena gällde speciellt
läsarnas inlägg i tidningarna (a.a.).
Reaktioner i familjemiljön
Olika former av socialt avståndstagande från hbt-personer kan förekomma
i familjemiljön. Föräldrar kan uttrycka avståndstagande eller aggression
då de blir medvetna om sitt barns identitet (Strommen 1993; DN, 5
januari 2006; LFTS 2006). I allmänhet accepterar dock föräldrarna efter
en tid av kognitiv och emotionell bearbetning sina barns ställningstagande.
Föräldrarna upplever en känsla av förlust som kan gälla önskan att
få barnbarn. Föräldrarna kan också tvingas bearbeta de egna skuldkänslorna
för barnens ställningstagande. I de flesta fall tar de positiva banden
mellan föräldrar och barn överhand så att föräldrarna accepterar den
nya situationen. I exceptionella fall kan dock föräldrar ta avstånd från
ungdomar som valt en hbt-identitet (Herdt 1997; LFTS 2006).
Det finns ett stort behov av att föräldrar kan erbjudas professionellt
stöd för att bearbeta sina känslor och förväntningar i samband med att
deras barn går ut med sin hbt-identitet.
270 • omgivningens reaktioner inför hbt-personer