Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Kommentar till intervjun med Kerstin
Kerstins beskrivning av sin inre verklighet visar att jagkänslan kan
referera till två jag- eller medvetandeaspekter: En grundläggande eller
övergripande jagdimension respektive en annan dimension, objektjagsnivån.
Utifrån en jag-är-känsla kan Kerstin i sitt inre observera den
manliga och kvinnliga rollidentiteten. I Kerstins fall är identifikationen
med den kvinnliga rollidentiteten mycket mer intensiv än vad som är
fallet vid transvestism. Kerstin uppfattar den kvinnliga rollidentiteten
som sitt ”rätta jag” och upplever en sexuell identitet som kvinna. Kerstins
beskrivningar visar på betydelsen av metakognitiva processer och
förmågan till självreflektion vid utvecklingen från en transvestitisk fas
till marginal transsexuell: ”Jag älskade henne som en man älskar en
kvinna … men att jag så småningom fantiserade om att det var jag som
var kvinnan av oss i stället”. Kerstin har vid flera olika intervjutillfällen
pekat på några faktorer som påverkat hennes utveckling:
1. Identifikationen med det kvinnliga intensifieras. Kerstin beskriver hur
hon mer och mer identifierade sig med en kvinnlig rollidentitet och
med den kvinnliga världen. Hon började leva ett aktivt socialt liv
i rollen som kvinna, gå på bio, teater, göra resor med mera. Hon
menar att ”hela mitt inre jag följer med, lever med” i den intensiva
processen.
2. Förändringen av sexuell identitet och sexuellt objektval. Kerstin
beskriver hur hon började uppleva en mer djupgående sexuell identitet
som kvinna och en önskan att få en sexuell relation till en man
där Kerstin kunde framträda i rollen som kvinna.
3. Möten med andra transsexuella. Hon menar att ”Jag började känna
att jag resonerade väldigt mycket på samma sätt som de gjorde (de
transsexuella), men herre gud, det är ju transsexuell jag är mer än
transvestit alltså”.
Kerstins beskrivning av sina jagupplevelser och utvecklingen från transvestism
till en mer transsexuell inriktning har beskrivits på liknande sätt
i forskningen (Docter 1988; Bullough & Bullough 1993). I det följande
uppmärksammas de likheterna. Kerstin beskriver exempelvis hur hon
identifierar sig mer och mer med en kvinnlig rollidentitet: ”Ja, det kom
mer och mer … Ja, just det … Det har kommit smygande mer och mer.
Just den här känslan av att … detta med att vara man – det är inte jag
egentligen. Det är inte mitt rätta jag … Det har blivit mer och mer accen-
exempel på identitetsupplevelser och... • 309