Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

2.8 Allmänna riktlinjer vid analys och tolkning av
material samt val av teman
Om analys och vetenskapsfilosofiska riktlinjer
Transpersoners livssituation eller speciella upplevelsevärld beskrivs i
litteraturen som ett komplext fenomen som behöver belysas med beaktande
av både samhälleliga, psykosociala, psykologiska, kognitiva och
emotionella, personlighetspsykologiska, inlärningsteoretiska, beteendemässiga,
biologiska, sociologiska och antro-
pologiska faktorer (se exempelvis Bullough
& Bullough 1993; Docter 1988; Docter &
Prince 1997). Skriften ger därför en multidimensionell
beskrivning, en integrering av
olika teoretiska perspektiv som ett försök till
att beakta fenomenets komplexitet (Hutchi-
”Skriften ger därför en multidimensionell
beskrivning, en integrering av olika teoretiska
perspektiv som ett försök till att beakta fenomenets
komplexitet.
son 1999). Tolkningen av materialet speglar ett försök till integrering
i en multidimensionell modell som beaktar biologiska, psyko logiska,
socialpsykologiska, sociologiska och kulturella dimensioner.
Tolkningen och sammanställningen av materialet är inspirerad av olika
vetenskapsfilosofiska strategier. På ett allmänt plan sker analysen via en
form av hermeneutisk tolkningsprocess (Kvale 1997; Larsson 2005), där
olika teman prövas att infogas i en multifaktoriell beskrivning. I den tolkningsprocessen
prövas huruvida olika teman formar en konsistent helhetsbild
som kan möjliggöra en förståelse för de många faktorer som är inblandade
och påverkar transpersoners livssituation. Tolkningen kan här uppfattas
som en form av meningstolkning (Kvale 1997; Larsson 2005) mot
bakgrund av valda teoretiska begrepp i litteraturen och den tidigare empiriska
forskningen inom området. Det viktiga i en hermeneutisk förståelse
är tolkningen av en specificerbar mening och de specifika frågor som man
för detta ändamål ställer till en text (Kvale 1997). Tolkningen av meningen
beskrivs som en hermeneutisk cirkel:
Förståelsen av en text sker genom en process i vilken de enskilda
delarnas mening bestäms av textens helhetliga mening, sådan den
föregrips. Den närmare bestämningen av de enskilda delarnas
mening kan så småningom förändra den ursprungligen föregripna
meningen hos helheten, som återigen kan komma att förändra
meningen hos de enskilda delarna och så vidare.
KVALE 1997:50.
syfte, metod och frågeställningar • 95