13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Stoller (1975) beskriver transsexualism som en identitet i sig och inte<br />

primärt som uttryck för en omedveten kamp för att förs<strong>vara</strong> sin identitet.<br />

Den transsexuella individens femininitet härrör inte från neurotiska<br />

mekanismer mer än den femininitet vi finner hos icke transsexuella<br />

kvinnor.<br />

Hoenig och Kennas studie (1974) ger stöd åt uppfattningen att<br />

majoriteten av transsexuella inte uppvisar någon psykiatrisk sjukdom.<br />

Roback et al. (1977) visade att majoriteten av de transsexuella inte hade<br />

några tecken på psykopatologi (se Burnard & Ross 1986; Lombardi &<br />

Davis 2006).<br />

Det är fullt möjligt att olika uppfattningar och resultat om<br />

transsexualism kan integreras om vi beaktar att de flesta transsexuella<br />

personer genomgår kriser som temporärt kan pressa deras försvarssystem<br />

till bristningsgränsen. Jan Morris, den<br />

välkända engelska journalisten och författaren,<br />

har beskrivit sin egen livssituation som ”Det är fullt möjligt att olika uppfattningar<br />

<strong>man</strong>lig transsexuell (Morris 1974). Hon och resultat om transsexualism kan integreras<br />

kastades in i perioder av förtvivlan, tal- och om vi beaktar att de flesta transsexuella perso-<br />

synstörningar och ångest som utvecklade sig ner genomgår kriser som temporärt kan pressa<br />

till en mild form av paranoia och upptäckte deras försvarssystem till bristnings-gränsen.<br />

att hon höll på att bli tvångsneurotisk. Jan<br />

Morris liv efter könsbytesoperationen blev<br />

lyckligt och produktivt. Man kan naturligtvis undra vad olika psykologiska<br />

test hade visat om hon hade testats under perioderna av djup<br />

förtvivlan (Burnard & Ross 1986).<br />

4.4 Kommentarer kring biologiska, psykologiska,<br />

sociala och kulturella faktorer<br />

Biologiska faktorer<br />

I den här översikten behandlas inte de biologiska faktorerna i någon<br />

större utsträckning. Det betyder inte att vi anser att biologiska faktorer<br />

är oväsentliga att uppmärksamma, men en särskild biologisk analys<br />

bör göras av forskare med medicinsk och biologisk specialkompetens.<br />

Ross (1986) framhåller att det i nusituationen inte finns några avgörande<br />

bevis för att transsexualism främst har en biologisk grund. Det<br />

är emellertid, menar Ross, för tidigt att utesluta en interaktion mellan<br />

biologiska och sociala faktorer.<br />

transvetism och transsexualism i litteraturen • 149

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!