Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

ungefär 4%. Enligt Bullough & Bullough är ungefär 5% bland den
vuxna manliga populationen homosexuella medan 3% av populationen
vuxna kvinnor är lesbiska. Klein (1993) redovisar forskning som
antyder att andelen bisexuella är 2–3 gånger så stor som den homosexuella
populationen.
Transvestiter lever i motsats till transsexuella inte kontinuerligt i
den motsatta könsrollen. Deras crossdressing är som tidigare nämnts
periodisk. Vissa forskare har framhållit att transvestism, i motsats till
transsexualism, i huvudsak är ett manligt fenomen (Docter 1988; Storr
1965). Det har beskrivits relativt få fall av kvinnlig transvestism (Stoller
1982, 1985; Docter 1988). Även om kvinnor i vår kultur bär ”typiskt
manliga kläder”, är deras motiv vanligen inte att imitera en man eller
ta mannens sociala roll. De bär dessa kläder av samma skäl som andra
kläder – för att det är praktiskt eller ingår i en viss stil och är högsta
mode (Docter 1988). Flera forskare har dock betonat att det förekommer
kvinnlig transvestism eller kvinnlig crossdressing (Bullough & Bullough
1993; Evans 1993; Larsson, Bergström-Walan & Hall 1994, not 13).
Bullough och Bullough (1993) framhåller att crossdressing, som ett historiskt
fenomen, förr var mycket vanligare hos kvinnor än hos män och
att det fortfarande förekommer bland kvinnor.
Det har framhållits att kvinnor inte klär sig i manskläder för att
uppnå sexuella lustkänslor (Storr 1965; Docter 1988). Bullough och
Bullough (1993) visar dock med referens till flera fall att kvinnor också
kan uppleva erotiska lustkänslor i samband med crossdressing. I litteraturen
brukar framhållas att det är lättare
”
för kvinnor att klä sig i manskläder än vice
Bullough och Bullough (1993) framhåller versa. Bullough och Bullough (1993) menar
att crossdressing, som ett historiskt fenomen, att kvinnor i viss utsträckning har möjlig-
förr var mycket vanligare hos kvinnor än hos heter att klä sig i manskläder i vår kultur,
män och att det fortfarande förekommer bland men att om de gör anspråk på att försöka
kvinnor.
”passera” som män kommer de att utsättas
för samma sociala stigma som manliga
transvestiter upplever. Bullough och Bullough (1993) menar vidare att
om man vill förstå crossdressingfenomenet behöver kvinnlig crossdressing
inkluderas i analysen. Halberstam (2003) har på ett intressant sätt
diskuterat just kvinnlig maskulinitet och kvinnlig crossdressing.
Transvestism är ett tabubelagt beteende i vår kultur. Populationen
transvestiter är därför inte så lätt att avgränsa eller definiera och är heller
inte särskilt lättillgänglig för vetenskapliga studier (Docter 1988:vi;
134 • transvetism och transsexualism i litteraturen