Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

feminina beteende (Ross 1986). Den transsexuella individens ofta tidiga
identifikation med den motsatta könsidentiteten kan i sig påverka föräldrarnas
möjligheter att etablera tillfredsställande relationer med barnet
under uppväxtåren (Bullough et al. 1983). Enligt Lips (1978) har man inte
funnit några entydiga mönster för socialisationsprocessen eller uppväxten
vid transsexualism. Ross (1986) framhåller dock att även om mönstret
för familjebakgrunden inte är helt entydigt, visar ändå empiriska data att
många transsexuella i varierande grad upplevt en olycklig barndom.
Bockting och Coleman (1992) beskriver också en traumatisk barndom
för många studerade trans sexuella.
När man diskuterar exempelvis transsexuellas barndomsupplevelser är
det viktigt att också ta med i beräkningen att transpersonsfenomenet är
stigmatiserat i samhället och att många transpersoner upplevt olika former
av diskriminering vilket i sin tur påverkar hälsoupplevelsen (se vidare
Lombardi & Davis, 2006). Det betyder att upplevelsen av barn- och ungdomsåren
har samband med om en ung transperson kunnat känna sig
trygg i att komma-ut-med sin identitetsupplevelse under ungdomsåren
exempelvis till sina föräldrar, och i så fall, hur föräldrarnas bemötande
varit inklusive vilken kunskap som föräldrarna hade om transfrågor. Den
sociala omgivningens attityder och individens möjlighet att komma-ut
med sin identitetsupplevelse inklusive omgivningens reaktioner har stor
betydelse för hur individen upplever sin situation (se vidare Morrow,
2006). Föräldrarnas attityder till transfrågor behöver också kopplas till
de allmänna attityderna och kunskaperna i samhället om hbt identiteter
(se vidare Lev, 2006; Lombardi & Davis, 2006; Morrow, 2006).
Den utvecklingspsykologiska eller inlärningsteoretiska modellen
Utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv uppfattas transvestism
och transsexualism som ett resultat av inlärnings- och socialisationsprocesser.
Man antar att dessa beteenden utvecklas via olika former av
formning och imitation på liknande sätt som gäller för många andra
beteenden. Det är via inlärningsprocesser som transvestiten till exempel
formar de kognitiva sexuella scheman som sedan vägleder beteendet
(Docter 1988). Docters studie visar på betydelsen av inlärningsprocesser
vid utvecklingen av transvestism. Å andra sidan framhåller Docter
att både transvestism och transsexualism är mindre vanliga beteenden.
Det är alltså inte oproblematiskt att enbart försöka förklara transvestism
som ett resultat av inlärning. Utvecklingsmodellen behöver kompletteras
med andra delperspektiv.
186 • det mångdimensionella medvetandet