Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Rosenberg (2006) framhåller i sitt förord till Butlers text (2004/2006)
att en viktig grundregel i den västerländska kulturen är att män och
kvinnor ska vara tydligt igenkännbara. Det betyder att transpersoner och
intersexuella riskerar att hamna utanför denna omedelbara begriplighet.
Denna exkludering skapar en omfattande diskriminering som, menar
Rosenberg, även i feministisk teori och praktik är ett förbisett faktum.
Rosenberg ställer de viktiga frågorna; ”Vem räknas som en person? Vad
räknas som ett motsägelsefritt genus? Vem meriterar sig till medborgarskap?
Vems värld äger legitimitet?” Hon skriver vidare:
Transsexualismens allegorier utgörs av ett monstertänkande. Det rör
sig ofta om en patologiserande och kränkande behandling av intersexuella
och transpersoner såväl medicinskt som juridiskt. I stället
för att utvidga köns-/ genusgränserna letar många utredare efter
”bevis” för en medfödd och koherent könsidentitet. För att kunna
förändra sin könsstatus måste diagnosen ”transsexualism” ställas
som en psykopatologisk sjukdom som endast kan botas genom
könskorrigerande operation
ROSENBERG, 2006:15.
Butlers arbete (2004/2006) med titeln Genus ogjort syftar på att ett liv
som transperson blir omöjligt att leva i ett samhälle som endast upplåter
två genuskategorier, män och kvinnor, ett samhälle som inte förstår
behovet av att utvidga köns- och genusgränserna. Det diskriminerar tranpersoners
möjligheter att uttrycka sin identitet, de blir osynliggjorda.
Butler diskuterar en viktig paradox; att transpersoner som transsexuella
tvingas att acceptera en sjukdomsdiagnos såsom den beskrivs i
DSM-IV för att överhuvudtaget kunna få samhällets ekonomiska stöd
till könsbyte. Å ena sidan möjliggör diagnosen samhällets ekonomiska
stöd, å andra sidan medför det en sjukdomsförklaring av fenomenet
transsexualitet. Transsexuella snärjs därmed i en sjukdomsförklarande
diskurs där de riskerar att få en negativ identitetsuppfattning kopplad
till patologi (se vidare Butler 2004/2006).
16.9 En kritisk diskussion via kvantitativa
sammanställningar av data om transpersoner
I tabellöversikterna på nästa uppslag belyses några centrala dataprofiler
som framkommit i olika internationella och nordiska studier. De
tolkningar av resultatbilder, kritiska analyser... • 411