Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

har flera jag, även om de använder olika begrepp för att poängtera
detta. Inom psykodynamisk teori beskrivs individen ha flera olika röster
inom sig, olika objektjagsidentifikationer, som i sin tur medvetet
och omedvetet har formats genom det nära samspelet med andra (Thomas
1998). Transpersonella psykologer använder begrepp som deljag
eller subidentiteter när de beskriver människans mångdimensionella
jagstruktur (se Assagioli 1984a, b, 1991; Rowan 1991; Sliker 1992).
Kognitivt inspirerade forskare beskriver jaget som bestående av många
olika kognitiva självscheman eller ”small minds” (Ornstein 1986).
Inom socialkonstruktivistisk teori brukar man framhålla att individen
kan konstruera olika identitetsberättelser om vem man är och att dessa
identitetskonstruktioner formas i skilda sociala situationer (Burr 1995;
Wetherell & Maybin 1998).
Kunskapen om delpersonligheter har tillämpats på många olika
områden, till exempel inom hypnosforskning (Hilgard 1986). Forskare
som Beahrs (1982) och Ornstein (1986) ger oss både praktiska och
filosofiska skäl för att arbeta med delpersonligheter. Tart (1986) visar
hur kunskapen om våra olika delpersonligheter har betydelse för att
förstå förändrade medvetandetillstånd.
De senare jagteorierna visar att vårt medvetande innehåller olika
deljag eller delpersonligheter. Många individer växlar mer eller mindre
medvetet mellan dessa. Inom medvetandeforskningen finns beskrivet
ett medvetandets dissociationsspektrum som skildrar ett kontinuum
från mer normala eller oproblematiska växlingar mellan olika deljag
eller rollidentifikationer till mer problematiska fenomen, exempelvis
multipel personlighet där individen kan växla mellan olika sidor i sin
personlighet utan att vara medveten om detta (se Rowan 1991; Ross
1999). Multipel personlighet har ofta sin grund i traumatiska upplevelser,
vanligen under uppväxtåren (Shirar 1989).
Modern jagteori tillämpad på transpersons- eller transgenderfenomen
Transpersoner, som exempelvis manliga transvestiter, växlar mellan en
manlig och kvinnlig delpersonlighet. Fenomenet transvestism som helhet
kan inte förklaras med hänvisning till trauma eller personlighetsproblematik
(Bullough & Bullough 1993; Docter 1988; Docter & Prince
1997; Prince & Bentler 1972; Talamini 1982a). Den växlande identitetsupplevelse
som kännetecknar transvestism skulle kunna uppfattas
med en speciell variant av en identitetsväxling inom det vardagliga eller
normala medvetandespektrumet. Men kunskapen om medvetandets
70 • inledning