Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

själva och hur de mår (se Lombardi & Davis 2006; Messinger 2006;
Morrow 2006).
I vårt samhälle sker en förändring i attityderna till vad som är manligt
och kvinnligt. Gränserna mellan manligt och kvinnligt är inte
längre så skarpa, de tidigare stereotyperna är på väg att förändras. I
förlängningen borde det kunna underlätta komma ut-processer och
minska diskrimineringen mot transpersoner. Det blir i det perspektivet
viktigt att via kunskapsspridning och information om transpersoner
försöka förändra samhällets attityder till och kognitiva konstruktioner
om crossdressing i en mer tillåtande riktning (se Messinger 2006).
16.3 En kritisk diskussion av ”de andras” och
samhällets roll vid transpersonsfenomen
I forskningslitteraturen om transpersoner har man fokuserat på ett
antal teman såsom barndom, utveckling, identitet, psykosocial situation.
Fokus har i huvudsak varit på att förstå transpersoner utifrån ett
aktörsperspektiv, det vill säga hur transpersoner upplever sin situation
i olika avseenden, och hur sådana beskrivningar har kunnat tolkas utifrån
forskares observatörsperspektiv.
En brist i litteraturen är att man i alltför stor grad fokuserat främst
på transpersoner. För att möjliggöra en kritisk analys behöver vi också
kunna skifta fokus till att också omfatta ”de andra”. Vi behöver problematisera
och diskutera hur andra individer som inte är transpersoner
reagerar och argumenterar när de möter just transpersoner. Vi behöver
också mer än hittills fokusera på samhällets förmåga eller oförmåga att
möta och bemöta transpersoner.
Om vi diskuterar ”de andra” i betydelsen nära partners, visar forskningen
på reaktioner som ur ett empatiskt perspektiv i och för sig kan förstås
men som ur ett kritiskt perspektiv också kan uppfattas som uttryck
för en alltför stereotyp uppfattning av könsrollerna. Som tidigare beskrivits
(se kapitel 13) menade en del kritiska hustrur att mannens behov av
crossdressing negativt påverkade deras relation. De kritiska hustrurna
menade att crossdressingbehovet även påverkade deras upplevelse och
definition av sin egen roll och kvinnoidentitet – vilket de ogillade. Några
exempel från de kritiska hustrurnas röster beskrevs så här:
• Det är klart ett problem. Jag vill vara kvinna och vill att han ska
vara man och gå in i den rollen. Jag upplever det som en rival och
att jag inte duger.
tolkningar av resultatbilder, kritiska analyser... • 399