Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

olika paradigm. Inom kognitiv vetenskap använder man begrepp som
att individen har många olika ”small minds” (Ornstein 1986). Inom
psyko dynamisk vetenskap beskriver man hur individen har en hel serie
av olika jag eller identifikationer inom sig som konstruerats i samspel
med viktiga personer i individens närhet särskilt under de tidiga barn-
och ungdomsåren (Thomas 1998). Transpersonell psykologi använder
begrepp som subidentitet och socialkonstruktivistiska forskare beskriver
hur människan via språket och sociala samspel kan skapa olika narrativa
identitetskonstruktioner, man berättar olika berättelser om vem
man är kopplat till olika sociala situationer – jaget blir en mer eller
mindre flytande social konstruktion (Wetherell & Maybin 1998).
4.2 Transpersoner utmanar den traditionella
jag- och genusuppfattningen
Transpersoner som transvestiter och crossdressers utmanar gängse
identitets- och genuskonstruktioner eller tron på att vi bara har ett jag i
vår personlighet. Transvestiter visar genom crossdressing att det är fullt
möjligt att via ett flexibelt identitetsschema kunna växla mellan olika
mentala jagidentifikationer, en manlig respektive kvinnlig rollidentitet,
ett andra jag eller ”kvinnan inom sig” (Docter 1988; Docter & Prince
1997). Det kan skapa en rädsla inför crossdressing eftersom det inte
blir så enkelt att kategorisera personen som enbart man eller kvinna
(Garber 1993).
Vårt jag innehåller alltså olika jagidentifikationer, varav några kan
vara av mer flytande karaktär medan andra är mer bestående (Thomas
1998). Det blir särskilt tydligt vid transpersonsfenomen. Litteraturen
skildrar exempelvis hur utvecklingen för en individ kan gå från icketransvestism
till transvestism i vuxen medelålder eller från transvestism
till transsexualism (Bullough & Bullough 1993; Docter 1988; Larsson
1997).
Transpersonsfenomen skulle kunna tolkas som ett exempel på medvetandets
mångdimensionella karaktär, dess möjligheter att konstruera
olika jagidentiteter oavsett vad samhällets genusnormer uttrycker
(se Bullough & Bullough 1993; Docter 1988; Docter & Prince 1997;
Ekins 1997; Prince & Bentler 1972; Talamini 1981; 1982a, b, c – se
kapitel 5 och 16).
28 • sammanfattning