Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

17.2 Informations- och utbildningsprogram i högskolan
SOU (1984:157-177) diskuterade homosexualitet inom högskoleutbildningen.
Många av rekommendationerna i SOU (1984) kan dock generaliseras
till att gälla alla hbt-identiteter. SOU (1984) fann att undervisningen
om homosexualitet inom högskoleutbildningen var otillfredsställande.
Om undervisning förekom berodde det på att studenterna själva
tagit initiativ till den. Situationen är förmodligen ganska likartad i dag.
Läget kan förbättras exempelvis genom att främja framtagandet av
nya läromedel för högskolan. Om det finns läromedel som är vetenskapligt
och empiriskt förankrade, är det sannolikt att dessa tas in i kursplanerna.
Det gäller exempelvis i lärar-, sjukvårds-, hälsovårds-, psykolog-,
socionom-, polis- och teologutbildningarna, men också vid utbildning
av ekonomer, tekniker och arbetsledare (Olsson 2004; Bergström 2004;
Gilljam 2004; Westerståhl 2004; Dussauge & Prieur 2004). En sådan
undervisning och forskning om hbt-identiteter förutsätter dock en öppen
attityd till olika vetenskapsparadigm bland högskolans lärare (Bergström
2004; Westerståhl 2004; Dussauge & Prieur 2004).
Utbildning om olika könsidentiteter är speciellt viktig inom sjukvården
och olika vårdutbildningar. Data från olika internationella studier
antyder att läkare sällan tar upp frågor om sexuell identitet med sina
patienter, trots att de flesta patienter inte skulle reagera negativt om ett
sådant ämne diskuterades vid läkarbesöket (Röndahl 2005). Sjukvårdspersonalen
upplever det ofta besvärligt att diskutera frågeställningar
kring könsidentitet med sina patienter (Röndahl 2005). Speciellt viktigt
är det att ungdomar som är osäkra på sin könsidentitet ges stöd inom
sjukvården, skolhälsovården och på ungdomsmottagningar.
Arbetet för en tolerantare inställning till hbt-identiteter kan med
fördel bedrivas jämsides med arbetet mot andra typer av diskriminering
inom högskolan exempelvis på grund av kön, ålder eller etnicitet
(Nykänen 2002). Det gäller att få studenterna att upptäcka och förstå
osynliga former av socialt avståndstagande och diskriminering. Traditionella
heterosexuella normer blir ofta inte problematiserade i högskolan,
utom på institutioner där könsperspektivet kommer i fokus, exempelvis på
institutioner för kvinno- och genusvetenskap (Olsson 2004).
I internationella studier har universitetskurser visats kunna ge signifikanta
effekter mätt i förändrad inställning till homosexualitet. Det har
dock gällt relativt omfattande kurser med läromedel, film och gruppdiskussioner
(Cerny et al. 1984; Serdahely et al. 1984; Wells 1989).
Män tycks ha mer rigida föreställningar om homosexuella än kvin-
förslag till insatser inom olika områden • 423