Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

västerländska kulturer mot att acceptera identitetsförändringar som
exempelvis könsbyte.
Whitehead (1981) har i ett arbete analyserat berdachefenomenet,
en form av transvestism bland olika indiansamhällen i Nordamerika,
utifrån ett antropologiskt perspektiv. Den manlige berdachen var ofta
klädd i kvinnliga kläder och utförde kvinnliga sysslor. Den kvinnliga
berdachen utförde traditionellt manliga aktiviteter. Enligt Whitehead
var berdachefenomenet dock i huvudsak ett manligt fenomen. Hennes
poäng är att dessa beteenden måste förstås mot bakgrund av det kulturella
och sociala sammanhanget. Den här typen av gender-crossing var
en del av ett större mönster och ett sätt att låta alla individer utvecklas
enligt sin bestämmelse.
Prince (1986) förespråkar en sociologisk och kulturell förklaring till
transvestism. Sättet att klä sig ses som ett kulturellt fenomen. Kulturen
kan därför ses som en viktig orsak till crossdressing eftersom detta att
klä sig i motsatta könets kläder är ett sätt att överskrida de kulturella
genusnormerna. Enligt Prince handlar det inte om att överskrida sexuella
gränser, inte heller anatomiska begränsningar, utan att gå bortom
traditionella sociala normer för manligt och kvinnligt.
Om flickor och pojkar hade friheten att klä sig som de önskade skulle
vi inte, menar Prince, använda begrepp som crossdressing. Det är
de kulturella normerna som gör att män och kvinnor endast får spela
med hälften av sina totala möjligheter. Prince uppfattar manlig crossdressing
som ett sätt att frigöra sig från alltför begränsade kulturella
föreställningar om hur män ska vara och agera. Utifrån ett sociologiskt
perspektiv är det, menar hon, viktigt att uppmärksamma de faktorer i
samhället som försöker avskilja individens manliga jag från det kvinnliga
jaget. Crossdressing är ett sätt att återupptäcka ”jagets helhet”.
Psykologiska kommentarer
En översikt av relevant forskning om transvestism och transsexualism
visar på olika typer av identitetsteoretiska argument. Docters (1988)
jagteori utgör ett exempel där den manliga transvestiten mot bakgrund
av ett övergripande jag kan identifiera sig med både en manlig och
kvinnlig rollidentitet.
I den psykologiska litteraturen beskrivs människans komplexa identitet.
Weigert (1988) beskriver nutidsmänniskan som innehavare av multipla
identiteter som är relevanta för en rad olika primära och sekundära
roller. En orsak till kriser i självförståelsen hos den moderna människan
transvetism och transsexualism i litteraturen • 151