Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

nalgrupper som kommer i kontakt med unga har tillräckliga kunskaper
inom hbt-området (se kapitel 17).
15.2 Transpersoner och samhällets identitets- och
könsrollsnormer: Hetero- och könsrollsnormativitet
Resultaten från Larsson (1997) visar att identifikationen med de kvinnliga
principerna kan tolkas som ett resultat av en komplex kognitiv och
emotionell process. Individerna i urvalet upplevde via en kognitiv och
emotionell bedömningsprocess att den inre känslovärlden till stora delar
överensstämde med de egenskaper som traditionellt brukar förknippas
med ett kvinnligt sätt att tolka och uppleva världen på eller med vad som
brukar förknippas med en kvinnlig rollidentitet. Individerna upplevde
ett behov av att manifestera en kvinnlig sida i sin personlighet. De ville
uttrycka sin kvinnliga delpersonlighet och vara en ”varelse-i-relation”
(Miller 1987a) något, som de ansåg utmärka det kvinnliga jaget. De
menade att kvinnorollen tillät dem att uttrycka sig på ett större känslomässigt
register än vad mansrollen medgav. Manifestationen av det
kvinnliga jaget gav upphov till en känsla av avkoppling och befrielse från
mansrollens krav. Liknande mönster har beskrivits i andra studier. Docter
(1988), Prince (1967, 1986) och Talamini (1981) menar att transvestiten
upplever ett starkt behov av att periodvis frigöra sig från mansrollens
krav (relief from male pressures, Talamini 1981:73).
Enligt Talamini (1981) upplever transvestiten en större själslig frihet
när han kan uttrycka den feminina sidan av sin personlighet och kvaliteter
såsom ömhet, vekhet och grace, vilka brukar uppfattas som tecken
på femininitet i samhället. Transvestiten har en förmåga att avidentifiera
sig från den traditionella mansrollen (Talamini 1982b). O’Sullivan
(1979) menar att den manliga transvestiten använder feminina symboler
för att frigöra sig från en alltför rigid mansroll på liknande sätt som
kvinnorörelsen använder maskulina symboler i sin frigörelse. Evans
(1993) framhåller att transvestism kan uppfattas som en kritik mot
mansrollen och att könsrollerna är alltför strikt uppdelade.
Det är tydligt att transpersoner som transvestiter och transsexuella
överskrider samhällets identitets- och könsrollsnormer genom att visa
att andra identitetsupplevelser än vad ”normen” i samhället föreskriver
är möjliga. Transvestiter kan växla mellan en manlig och kvinnlig rollidentifikation
(Ekins 1997). I samhället finns ett ideal om en slags normerande
könsrollsuttryck och därtill kopplad heteronormativitet som
psykiska och psykosociala påfrestningar • 393