Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

stam, 2003; Stryker & Whilttle, 2006). Å andra sidan, beskrivs faktiskt
skillnader mellan olika transidentiteter i litteraturen exempelvis mellan
transvestism, transgenderism och transsexualism. Man framhåller
(även i den mer kritiskt reflekterande forskningslitteraturen) att det
finns skillnader som behöver lyftas fram för att kunna få en förståelse
för hur identitetsupplevelsen skiljer sig åt exempelvis vid transvestism
och transsexualism (Bockting & Cesaretti, 2002; Denny & Green,
1996; Firestein 1996; Stryker & Whittle, 2006).
De två forskarna Bockting & Cesaretti (2002) beskriver exempelvis
flera olika former av transidentiteter såsom transsexuella som önskar
genomgå könsbytesoperation (från man-till-kvinna eller från kvinnatill-man),
transvestiter (eller crossdressers), transgenderister (som lever i
den motsatta könsrollen utan önskan att genomgå könsbyte), bigender
personer (identifierar sig både som man och kvinna), drag queens/kings
(ofta homosexuella män eller lesbiska kvinnor som klär sig i kvinnokläder
respektive manliga kläder) och kvinnliga och manliga rollframställare
(män som imiterar kvinnor respektive kvinnor som imiterar
män ofta i underhållningssammanhang).
Inom det s.k. hbt paradigmet skiljer man å ena sidan mellan homosexualitet,
bisexualitet och transidentiteter. Å andra sidan betonas
nödvändigheten av att även se likheterna mellan hur hbt-identiteter på
olika sätt överskrider de för givet tagna och traditionella identitetskonstruktionerna
och heteronormen i samhället för hur män och kvinnor
ska vara (Firestein, 1996; Hemmings, 2002).
3.3 Kritisk kommentar till begreppen transperson,
transvestism och transsexualism
3.3.1 transvestism och transsexualism
Många forskare har betonat att begreppen transvestism och transsexualism
behöver preciseras. Docter (1988) anser att begreppet transvestism
saknar en mer exakt operationell definition. Likaså har Stoller
(1975, 1985) framhållit att både transvestism och transsexualism
saknar allmänt accepterade och tillräckligt exakta definitioner. Larsson,
Bergström-Walan och Hall (1994) framhåller att en begränsning
med många av de nuvarande definitionerna av transvestism är att de
bortser ifrån att det handlar om ett dynamiskt fenomen där beteendet
förändras över tid. I ett inledande skede kan exempelvis sexuella lust-
transidentiteter och crossdressingspektrumet • 119