Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

del 4. Empiriska exempel med fokus på transvetism och transsexualism
Page 1 and 2:
Vem får man vara i vårt samhälle
Page 3 and 4:
© Statens folkhälsoinstitut Öste
Page 5 and 6:
1.3 Research questions ............
Page 7 and 8:
4. Transvestism och transsexualism
Page 9 and 10:
9.5 Olika typer av socialt avstånd
Page 11 and 12:
16.1 Mångdimensionell analys - ind
Page 13 and 14:
socionomer och socialpedagoger. Giv
Page 15 and 16:
det egentligen omöjliggör forskni
Page 17 and 18:
Författarpresentationer Sam Larsso
Page 19 and 20:
dimensionell ansats (Hutchison 1999
Page 21 and 22:
senteras av kvinnliga rollframstäl
Page 23 and 24:
vestism visserligen rent allmänt a
Page 25 and 26:
3. Några centrala empiriska studie
Page 27 and 28:
i olika studier (Docter 1988; Larss
Page 29 and 30:
olika paradigm. Inom kognitiv veten
Page 31 and 32:
4.4 Transpersonsfenomenet i ett his
Page 33 and 34:
om att förstå dem utifrån empiri
Page 35 and 36:
1. Empowermentinsatser. Eftersom de
Page 37 and 38:
lingen om transpersonsfenomen. För
Page 39 and 40:
understanding of the content of the
Page 41 and 42:
Cesaretti, 2001; Bullough & Bulloug
Page 43 and 44:
dressing. These authors mention tha
Page 45 and 46:
3. Some empirical studies on transg
Page 47 and 48:
partners who found it difficult to
Page 49 and 50:
minds is often put forward (Ornstei
Page 51 and 52:
forcement and affirmation (identity
Page 53 and 54:
The processes of discrimination. Di
Page 55 and 56:
5.2 Proposals for empowerment strat
Page 57:
construction of social gender. We n
Page 61 and 62:
ild föregående sida: nana, transs
Page 63 and 64:
vestiter och transsexuella, egentli
Page 65 and 66:
samman bisexualitet och transperson
Page 67 and 68:
• Sexuellt objektval (den erotisk
Page 69 and 70:
forskningslitteraturen beskriver de
Page 71 and 72:
har flera jag, även om de använde
Page 73 and 74:
(Bullough & Bullough 1993; Docter 1
Page 75 and 76:
teori har också förändrat synen
Page 77 and 78:
Kulturell dominans beskriver Young
Page 79 and 80:
olika berättelser om vem ”jag”
Page 81 and 82:
1.13 Vikten av ett aktörsperspekti
Page 83 and 84:
(se Butler 2004/2006; Rowan & Coope
Page 85 and 86:
5. I den femte och avslutande delen
Page 87 and 88:
2.3 Motiv till val av design och in
Page 89 and 90:
levd ohälsa och diskriminering. Vi
Page 91 and 92:
fokuserar på aktuella och specifik
Page 93 and 94:
2.6 En gruppering av studiens fråg
Page 95 and 96:
sociala faktorer (Bullough & Bullou
Page 97 and 98:
De enskilda teman som diskuteras i
Page 99 and 100:
Översikten diskuterar dessa teman
Page 101 and 102:
2.12 Verifikation och validitet i a
Page 103 and 104:
Backman (1998) beskriver några kva
Page 105:
del 2. Olika perspektiv på transpe
Page 108 and 109:
Kapitel 3. Transidentiteter och cro
Page 110 and 111:
maner eller medicinmän ofta crossd
Page 112 and 113:
isk religionsförkunnare, Ramakrish
Page 114 and 115:
Docters beskrivning av crossdressin
Page 116 and 117:
8. Att individen inte lever på hel
Page 118 and 119:
följande beskrivningarna av de tv
Page 120 and 121:
stam, 2003; Stryker & Whilttle, 200
Page 122 and 123:
Peru och Brasilien. I dessa länder
Page 124 and 125:
nämnas att Judith Butler har probl
Page 126 and 127:
terapi eller könsbytesoperation. W
Page 128 and 129:
ation (Bullough & Bullough, 1993; C
Page 130 and 131:
sikten kopplas sedan vissa narrativ
Page 132 and 133:
gränserna för vår roll, för vå
Page 134 and 135:
Kapitel 4. Transvestism och transse
Page 136 and 137:
Larsson, Bergström-Walan & Hall 19
Page 138 and 139:
myself dressed up”. Fem procent t
Page 140 and 141:
viktigaste rollerna och alla subide
Page 142 and 143:
Brierley (1979) menar att transvest
Page 144 and 145:
FPE-Norge genomförde en uppföljan
Page 146 and 147:
Bullough et al. (1983) undersökte
Page 148 and 149:
4. Mötet med en transsexuell vän.
Page 150 and 151:
Stoller (1975) beskriver transsexua
Page 152 and 153:
västerländska kulturer mot att ac
Page 154 and 155:
En manlig transsexuell, George Jorg
Page 156 and 157:
4.6 Sammanfattning Kapitlet diskute
Page 158 and 159:
Kapitel 5. Det mångdimensionella m
Page 160 and 161:
hänför sig till ett observerande
Page 162 and 163:
ortom individens sinne. Sinnet best
Page 164 and 165:
kännetecken såsom minnen, identif
Page 166 and 167:
analytiskt - exempelvis minne, bed
Page 168 and 169:
(von Franz 1978). Anima är alltså
Page 170 and 171:
5.2.3 socialkonstruktionistiskt inf
Page 172 and 173:
komplexa natur och ofta finns det e
Page 174 and 175:
Antropologiska forskare och transpe
Page 176 and 177:
jagteoretiska forskningen transcend
Page 178 and 179:
ter), psykodynamisk teori (Thomas 1
Page 180 and 181:
Transvestiter tenderar att vara mer
Page 182 and 183:
A cognitive process interpretable a
Page 184 and 185:
Stern (1987) skildrar betydelsen av
Page 186 and 187:
Den intrapsykiska/psykodynamiska mo
Page 188 and 189:
Sociologiska perspektiv Sociologisk
Page 190 and 191:
detaljerad analys av samspelet mell
Page 192 and 193:
eskriva hur olika faktorer samspela
Page 194 and 195:
uppfattats av aktörerna eller tran
Page 196 and 197:
upplevelse och jaguppfattning eller
Page 198 and 199:
3. Utvecklingspsykologiskt eller in
Page 201 and 202:
ild föregående sida: suzy, drag q
Page 203 and 204:
• De grupper i ett samhälle som
Page 205 and 206:
6.2 Viktiga idéhistoriska händels
Page 207 and 208:
som en känslig och lättväckt fas
Page 209 and 210:
6.3 Viktiga händelser från 1900 t
Page 211 and 212:
havare. De hade intresse av samhäl
Page 213 and 214:
sexuella par i juridisk mening - la
Page 215 and 216:
Kapitel 7. Psykisk hälsa och ohäl
Page 217 and 218:
av varandra, det finns ett samband.
Page 219 and 220:
Det är en mycket stor mängd fakto
Page 221 and 222:
heterna). Dessutom kan begreppet ps
Page 223 and 224:
tionsförmågan. Av tradition har m
Page 225 and 226:
7.6 Sociala skalor Det finns en mä
Page 227 and 228:
upplever på arbetsplatsen. De som
Page 229 and 230: 7.8 Livskvalitet och olika aspekter
Page 231 and 232: sätt som den enskilda individen ka
Page 233 and 234: ende, vilket kan ha samband med den
Page 235 and 236: Transsexuella som önskar genomgå
Page 237 and 238: I en utvärdering av ett kombinerat
Page 239 and 240: En grupp som kan tänkas ha speciel
Page 241 and 242: pernas svårigheter med att kunna f
Page 243 and 244: Vi diskuterar här komma ut-process
Page 245 and 246: En grupp forskare delar upp identit
Page 247 and 248: kan spela en viktig positiv roll i
Page 249 and 250: ilder (Garnets & Kimmel 1993). I vi
Page 251 and 252: 3. Individen kan slippa att undvika
Page 253 and 254: (Håkansson 1987). Identitetsambiva
Page 255 and 256: är nödvändigt för att komma ut.
Page 257 and 258: land annat inneburit att föreninge
Page 259 and 260: utan i hög grad psykoterapi i olik
Page 261 and 262: Ofta diskuteras homofobiska reaktio
Page 263 and 264: tins förfall. Carlsson pekar på a
Page 265 and 266: sin könsidentitet. Av dessa hade 5
Page 267 and 268: inte. Det är förenklingar som bas
Page 269 and 270: som kan ge dem socialt stöd för d
Page 271 and 272: eller några medlemmar i gruppen vi
Page 273 and 274: kvinnliga lärare från manliga ele
Page 275 and 276: Diskriminering I den finländska st
Page 277 and 278: De som under längre tid gått ut
Page 279: specifikt undersökt förhålladena
Page 284 and 285: Kapitel 10. Exempel på identitetsu
Page 286 and 287: identiteten. Samtliga påpekade doc
Page 288 and 289: - Ja, det är summan av kardemumman
Page 290 and 291: in i en garderob och klä om sig so
Page 292 and 293: - Ja, då skulle jag säga att det
Page 294 and 295: 1. Den övergripande jagnivån utg
Page 296 and 297: slags andlig dimension av transpers
Page 298 and 299: Några kommentarer till intervjun m
Page 300 and 301: - Genom att vara som kvinna, transv
Page 302 and 303: Erik upplever inte någon sexuell u
Page 304 and 305: annat vid utvecklingen av sin trans
Page 306 and 307: - Är du utifrån din känsla som k
Page 308 and 309: - Lever du dig in i den kvinnliga r
Page 310 and 311: Kommentar till intervjun med Kersti
Page 312 and 313: Steg 3, upplevelsen av en kvinnlig
Page 314 and 315: - Vad var det som gjorde dig rädd?
Page 316 and 317: - Ja! Och jag berättade för henne
Page 318 and 319: att kunna ”passera” eller bli b
Page 320 and 321: viderna i Docters studie om de uppl
Page 322 and 323: Tabell 10.2. Åldersfördelningen v
Page 324 and 325: Den studerade gruppen i Larssons un
Page 326 and 327: Kapitel 11. Den manliga och kvinnli
Page 328 and 329: erfarenheter. Hon menar att ”här
Page 330 and 331:
- På vilket sätt menar du? - Ja,
Page 332 and 333:
itarna som finns inom mig. En port,
Page 334 and 335:
• Att vara öppen för känslor,
Page 336 and 337:
Bo menar att kvinnor har lättare f
Page 338 and 339:
- Ja, jag upplever den … att den
Page 340 and 341:
och kvaliteter som ömhet, vekhet o
Page 342 and 343:
Bertil Bertil beskriver sin blyghet
Page 344 and 345:
uppåt … Kände du dig som pojke?
Page 346 and 347:
Vad vi kan hävda är att Larssons
Page 348 and 349:
Kapitel 12. En kvantitativ studie a
Page 350 and 351:
Översiktstabell 12.1. Resultat fö
Page 352 and 353:
sig själva som ganska eller mycket
Page 354 and 355:
procent) ett sexuellt intresse enba
Page 356 and 357:
Kapitel 13. Transvestiternas hustru
Page 358 and 359:
mentar till Stollers beskrivningar
Page 360 and 361:
Översiktstabell 13.1. Hustrurnas a
Page 362 and 363:
Hur pass problematiskt tycker du at
Page 364 and 365:
företeelser. Ytterligare 17 kvinno
Page 366 and 367:
• Ständig skuld för att han int
Page 368 and 369:
13.11 Betydelsen av medlemskap i en
Page 370 and 371:
i flera studier är att de hustrur
Page 373 and 374:
ild föregående sida: anita, itali
Page 375 and 376:
5. Hur kan transpersoner förstås
Page 377 and 378:
I litteraturen har man börjat anv
Page 379 and 380:
Docters (1988) studie av 110 transv
Page 381 and 382:
med det totala jagsystemet (Docter
Page 383 and 384:
gande, vår jagidentitet. Men även
Page 385 and 386:
i underjorden med mina föräldrar
Page 387 and 388:
Det var som något som inte var san
Page 389 and 390:
dem med de kvinnliga hormonerna fö
Page 391 and 392:
minering och stigmatisering har ock
Page 393 and 394:
Unga transpersoner beskrivs ha mer
Page 395 and 396:
kan sägas innehålla kravet på at
Page 397 and 398:
Men identitetsanalyser behöver kom
Page 399 and 400:
The early behavior of the transvest
Page 401 and 402:
• (Det är) ett hot mot min egen
Page 403 and 404:
fångas och snärjas i ångest och
Page 405 and 406:
16.5 Kritiska reflektioner kring h
Page 407 and 408:
För transsexuella kan exempelvis s
Page 409 and 410:
Om vi applicerar detta sätt att te
Page 411 and 412:
utveckla psykosociala problem såso
Page 413 and 414:
data som fokuseras är viktiga aspe
Page 415 and 416:
Översiktstabell 16.3. Crossgender-
Page 417 and 418:
nu nämna några exempel är ytters
Page 419 and 420:
1. Studier om transpersoner baserat
Page 421 and 422:
ehövs mer forskning (Bullough & Bu
Page 423 and 424:
Kapitel 17. Förslag till insatser
Page 425 and 426:
nor. Det innebär att männens atti
Page 427 and 428:
attityder gentemot hbt-identiteter.
Page 429 and 430:
17.7 Internationella aspekter I dag
Page 431 and 432:
• Analyser av hur lärare och ann
Page 433 and 434:
Maria Bäckman (2003) beskriver vad
Page 435 and 436:
Baker Miller, J. (1987b). Vredens k
Page 437 and 438:
Boström, G. & Nykvist, K. (2004).
Page 439 and 440:
Charpentier, S. (2004). Heteronorma
Page 441 and 442:
Driscoll, J.P. (1960). The transsex
Page 443 and 444:
Freund, K. et al. (1974). Parent-ch
Page 445 and 446:
Hartsuiker, D. (1993). Sadhus: Holy
Page 447 and 448:
Jones, E.E. & Nisbett, R.E. (1972).
Page 449 and 450:
Lalljee, M. (1998). Det tolkande ja
Page 451 and 452:
Lennéer-Axelson, B. (1989). Männe
Page 453 and 454:
McKee, E.A. (1976). Transsexualism:
Page 455 and 456:
O’Brien, K., Wortman, C.B., Kessl
Page 457 and 458:
Remafedi, G., French, S., Story, M.
Page 459 and 460:
Simon, W. & Gagnon, J.H. (1986). Se
Page 461 and 462:
Tiby, E. (1999). Hatbrott? Homosexu
Page 463 and 464:
Whitham, F.L. (1986). Male homosexu
Page 466:
Det här är den första svenska ku
show all

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?