Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

tuerat att mitt rätta jag, det är en kvinnas jag.” Kerstin beskriver också hur
utvecklingen från en manlig till en kvinnlig rollidentitet fick konsekvenser
både för den egna sexuella identiteten och för det sexuella objektvalet.
I forskningslitteraturen har andra personer med en mer transsexuell
inriktning såsom marginal transvestites, transgenderister eller sekundärt
transsexuella beskrivit liknande upplevelser som Kerstin gjort.
Docter beskriver ett fall av transgenderism så här:
– As I began to identify more with Angela as I grew older, and less
with Everett, I began to feel more and more uncomfortable with
lesbianism and decided to concentrate more on lovers who could
satisfy Angela.
EVERETT/ANGELA: A TRANSGENDERIST, DOCTER 1988. SID 22-23
En sekundärt transsexuell person beskriver sin situation så här:
I met a girl when I was about 13, her name was Agatha. She was a
very beautiful girl and she was all that i wanted to be … I wanted
to be Agatha … my fantasy was that a boy was making love to a
girl and that the girl was me … At present, when I am dressed as
Agatha I am able to be my real self, to put aside the male self … I
can express my authentic, genuine, real self which is that of being a
woman. It is natural for me to do this.
ALBERT/AGATHA: A SECONDARY TRANSSEXUAL, DOCTER 1988. SID 29-31
De jagupplevelser som Everett/Angela och Albert/Agatha ger uttryck
för överensstämmer i allt väsentligt med Kerstins jagbeskrivningar.
Kerstin har i en kommentar skildrat sin utveckling från transvestism till
en mer transsexuell inriktning som en process i tre steg:
Steg 1, upplevelsen av en manlig rollidentitet. En jagkänsla av att vara
”mest manlig” (till och med 30 års ålder). Det innebar bland annat
en manlig sexuell identitet i relationen till en kvinna. Behovet av att
uttrycka en kvinnlig rollidentitet låg här på ett transvestitplan begränsat
till korta stunder.
Steg 2, det androgyna stadiet. En likvärdig jagkänsla av både en manlig
och kvinnlig rollidentitet (mellan 30–50 års ålder). Identifikationen
med den kvinnliga rollidentiteten blev, enligt Kerstin, allt starkare
under denna period. Kerstin fantiserade om och upplevde sig inför sig
själv att ”jag är kvinna – jag vill vara kvinna”.
310 • exempel på identitetsupplevelser och...