Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

havare. De hade intresse av samhällelig kontroll, också inom ramen för
sexuali teten. Mer i detalj utgick Foucault från ett socialkonstruktivistiskt
perspektiv. Det fanns (och finns) inte bara en sanning. Ett historisk skeende
måste därför tolkas utifrån det av forskaren valda perspektivet.
Det innebär att varje forskare väljer sin vetenskapliga diskurs. Respektive
diskurs innehåller forskarens antagna regler för hur ”vetenskaplig
sanning” ska legitimeras. Varje vetenskaplig diskurs eller kunskapsdiskurs
är också kopplad till maktförhållanden. Makt och kunskap
är därmed ständigt förenade med varandra. Foucault vände sig mot
föreställningen att sexualiteten var biologiskt bestämd. Sexualiteten
var något som förändrades och utvecklades beroende på kulturella och
sociala processer där makten ingick som en viktig komponent.
Den första svenska hbt-organisationen skapades 1950 genom bildandet
av RFSL – Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande. Tidigare hade
liknande organisationer bildats i USA och Storbritannien (för en ut-
förligare beskrivning se Pettersson 2000).
I början på 1950-talet föreslogs i en riksdagsmotion att åldersgränsen
för homosexualitet borde höjas (åldersgränsen var vid den här tiden
18 år). Förslaget hade sin bakgrund i ”Kejne-” och ”Hajby-affärerna”
(Söderström 2000). Det nybildade RFSL såg det som en viktig uppgift
att kämpa för att hbt-personers rättigheter skulle likställas med de
heterosexuellas motsvarande rättigheter.
1960-talet innebar ett nytt kulturellt genombrott inom sexualpolitiken.
Kvinnliga och manliga hbt-grupper började öppet demonstrera
och på andra sätt argumentera för sina rättigheter och för att bli accepterade.
Den här kulturella förändringen måste ses i sitt kontextuella
sammanhang. 1960-talet innebar ett uppvaknande och ifrågasättande
på många olika områden. I USA spelade rasfrågan och Vietnamkriget
en viktig roll för kritiken av etablerade samhällsmönster. I de nordiska
länderna blev skolpolitiken, den sociala skiktningen, u-landsfrågan men
också Vietnamkriget utgångspunkter för en radikalisering av politiken.
En stor ungdomskull krävde politiska förändringar.
Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet framträdde både
i USA och i de nordiska länderna kvinnliga radikala feministiska grupper
som krävde en förändrad social- och sexualpolitik. Medlemmarna
hade ofta varit engagerade i andra radikala proteströrelser (Katz 1995;
Weeks 2000). Manliga strukturer och manlig traditionell maktutövning
ifrågasattes. Flickor och kvinnor borde ges samma rätt som pojkar och
män att förverkliga sina mål och drömmar. Enligt Katz (1995) blev
210 • kort hbt-historia