13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

3. Några centrala empiriska studier<br />

kring transpersoner<br />

3.1 Transpersoners livssituation<br />

Litteraturen visar på en ganska komplex bild av gruppen transpersoner.<br />

De mer omfattande studierna beskriver den kanske största gruppen<br />

transpersoner, transvestiter, som är organiserade i olika föreningar.<br />

Transvestiter beskrivs i dessa studier ha en i allt väsentligt harmonisk<br />

familje- och utbildningsbakgrund och en välordnad psykosocial situation.<br />

En majoritet av individerna är föräldrar med en förmåga att skapa<br />

<strong>vara</strong>ktiga och stabila förhållanden (Bullough & Bullough 1993; Docter<br />

1988; Docter & Prince 1997; FPE-Sverige-studien 1982; FPE-Norgestudien<br />

1983; Prince & Bentler 1972; Talamini 1981, 1982a, b, c – se<br />

vidare kapitel 14–16).<br />

För den här gruppen transvestiter skildras crossdressing som ett<br />

behov av att uttrycka ”ett andra jag” (a second self, Prince 1967, 1980,<br />

1986; Docter 1988; Docter & Prince 1997) eller en könsidentitetskonstruktion<br />

tillhörande det motsatta könet (se Bullough & Bullough 1993;<br />

Docter 1988; Docter & Prince 1997; Ekins 1997; Larsson 1997; Talamini<br />

1981, 1982a, b, c). Transpersonsgrupper med en mer transsexuell<br />

inriktning beskrivs ha haft en mer problematisk familjebakgrund än<br />

vad som gäller för transvestiter (Bullough et al. 1983; Bullough & Bullough<br />

1993; Docter 1988).<br />

I studier som baserar sig på icke kliniska urval beskrivs transvestism<br />

som ett resultat av speciella inlärningsprocesser och kognitiva strategier<br />

och inte som ett uttryck för personlighetsproblematik (Docter<br />

1988:202-203; Docter & Prince 1997).<br />

I litteraturen har diskuterats huruvida det finns olika former av<br />

transvestism (Buckner 1970; Docter 1988; Larsson, Bergström-Walan<br />

& Hall 1994). Det har framhållits att de transvestiter som konsulterar<br />

läkare eller psykiater kan skilja sig från dem som inte sökt behandling<br />

och som är medlemmar i crossdressingföreningar (Croughan et al.<br />

1981; Docter 1988; Prince & Bentler 1972; Talamini 1982b, c). Det<br />

betyder att det kan finnas olika grupper av transvestiter som upplever<br />

transvestismen på skilda sätt.<br />

En slutsats vi kan dra mot bakgrund av ovanstående studier är att<br />

transpersonsfenomenet kan tolkas som ett sätt att uttrycka en identitetskonstruktion<br />

som på olika sätt överskrider de traditionella genus-<br />

24 • sam<strong>man</strong>fattning

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!