Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

En manlig transsexuell, George Jorgensen, som senare blev Christine
Jorgensen, beskriver en barndom som inte var speciellt anmärkningsvärd,
bortsett från det faktum att han alltid upplevt en önskan om att
han skulle ha varit född till flicka (se Jorgensen 1967; Docter 1988).
Tre manliga transsexuella, Jan Morris, Jane Fry, och Elizabeth Wells,
har utförligt beskrivit sin uppfattning om att transsexualism har att göra
med hur vi ska förstå jaget. Jane Fry uttrycker sig så här om detta:
Basically it boils down to this: What is a person? Is a person what he
is on the inside or what he is on the outside? I know what I am on the
inside: a female. There is no doubt there … I know what I am. I like
it and I don’t want to change. The only thing I want to change is my
body so that it matches what I am. A body is like a covering; it s like a
shell. What is more important, the body or the person that is inside?
Wells formulerar sig så här:
JANE FRY I BOGDAN & TAYLOR 1975:163.
The first specialist I saw wanted to give me aversion therapy. But it
seemed to me to be based on a false assumption: That the real me
was my body, the visible part of me. I couldn’t see it that way. My
body was indeed only a part of me – it wasn’t me. As far as I am
concerned the real me to which all other aspects of me, I felt, should
be subordinate was inside, unseen, unseeable – which made nature
of its identity harder to establish than the sex of my body.
WELLS 1986:11.
Morris (1974) framför liknande tankegångar. Hon ser på sin situation
ur ett identitetsperspektiv. Hon anser att transsexualism handlar om
”föreställningen om själen, om jaget”. För Morris är transsexualism
betydligt mer omfattande än sexualitet. Det finns, menar Morris, inte
någon lystenhet i transsexualism, det är ett dilemma inte för kroppen
utan för jaget. Morris beskriver också sin längtan efter att överskrida
både den manliga och kvinnliga rollidentiteten:
Jag har levt en mans liv, jag lever nu en kvinnas liv och en dag ska
jag kanske överskrida bådadera – om inte i min person så kanske i
konsten och om inte där så någon annanstans.
MORRIS 1974:180.
transvetism och transsexualism i litteraturen • 153