13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Larsson, Bergström-Walan & Hall 1994). Glionna (1995) framhåller<br />

att mellan 1–10 procent av den vuxna <strong>man</strong>liga befolkningen i världen<br />

på olika sätt praktiserar crossdressing och att så kallade drag queens<br />

utgör 10 procent av den gruppen.<br />

Sand (1991) beskriver den snabba utvecklingen i USA av en alternativ<br />

kultur eller vad som också kallas för The Gender Community.<br />

Det begreppet syftar på helheten eller sum<strong>man</strong> av alla organisationer<br />

för exempelvis transvestiter och transsexuella inklusive experterna och<br />

den så kallade servicesektorn. Experterna är läkare, psykologer och<br />

kuratorer vid kliniker och forskningsinstitutioner. De som räknas till<br />

”The Community” har oftast ett nära samarbete med transvestiternas<br />

och de transsexuellas organisationer. Den så kallade servicesektorn<br />

syftar bland annat på special butiker för transvestiter och transsexuella,<br />

postorderfirmor, kosmetik kirurger, stilkonsulenter, kosmetologer.<br />

Sand (1991) menar att ”tänker <strong>man</strong> efter förstår <strong>man</strong> att detta faktiskt<br />

är Big Business”.<br />

4.2 Transvestism<br />

Några teoretiska antaganden om transvestism<br />

Olika teorier eller teoretiska antaganden har presenterats som beskriver<br />

faktorer som anses ha betydelse för uppkomsten och utvecklingen<br />

av transvestism. Några exempel på sådana teorier eller antaganden är:<br />

1. Föräldrarnas avvisande attityder. En avvisande attityd hos föräldrarna<br />

kan bero på att de önskat ett barn av motsatt kön. Genom föräldrarnas<br />

avvisande blir barnet osäkert på sig själv och börjar alltför tidigt<br />

att fundera över vad som är <strong>man</strong>ligt respektive kvinnligt. Barnet kan<br />

betrakta det egna könsorganet som orsaken till känslan av misslyckande<br />

och bli osäker på den egna identiteten (Wålinder 1967).<br />

2. Barnet blir klätt i det motsatta könets kläder. Föräldrarna kan klä ett barn<br />

i det motsatta könets kläder under barndomen, vilket kan påverka barnets<br />

identitetsutveckling (Wålinder 1967; Money & Ehrhardt 1972).<br />

3. Dominerande mor och/eller passiv eller från<strong>vara</strong>nde far. Enligt den<br />

teorin har den <strong>man</strong>liga transvestiten en dominerande och aggressiv<br />

eller överbeskyddande moder, ofta i kombination med en otillräcklig<br />

fadersfigur. Den otillräckliga fadersbilden kan bottna i att<br />

fadern varit alltför svag och färglös eller i att familjen helt saknat<br />

en far (se Storr 1965; Wålinder 1967; FPE 1986).<br />

transvetism och transsexualism i litteraturen • 135

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!