Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

– På vilket sätt menar du?
– Ja, emotionellt alltså så har de (kvinnorna) inbyggt någonstans ett
smidigare, mjukare, graciösare sätt att vara än vad en man har …
– Gäller det både känslomässigt och …
– Ja, jag tog det bara som ett exempel. Jag menar att känslomässigt
är de (kvinnorna) precis som de är på dansgolvet … de har lättare
för att visa sina känslor, lättare för att uttrycka vad jag uppfattar
som kvinnligt …
– Lättare för att uttrycka vad du uppfattar som kvinnligt, nämligen
att … Kan du säga något mer?
– Ja, den mjukheten är … Ja, att uttrycka sina känslor, att visa
omtänksamhet, visa ömhet. Men likaväl har de lättare för att visa
när de inte tycker om någonting. De hämmar väl inte sina aggressioner
heller. De kanske inte direkt klöser varandra, men de kan gå
bort och gråta någonstans eller gråta av sig eller någonting i den stilen
alltså. Det är också en form av att visa sina känslor mera tydligt.
Mannen liksom, ja, antingen blir han aggressiv eller också flyr han
fältet så att säga för att inte visa sina känslor …
– Så du menar att kvinnan har ett mer differentierat uttryckssätt när
det gäller känslor?
– Ja, då börjar vi på att närma oss …
– Menar du att mannen och kvinnan har ungefär samma differentierade
känsloliv, men att kvinnan kan uttrycka sig mer differentierat?
Eller menar du att kvinnorna faktiskt har ett mer differentierat
känsloliv?
– Jag tror att kvinnorna är känsligare både åt det ena och andra hållet.
– De har ett rikare känsloliv och de uttrycker också det rikare
känslolivet?
– Ja, definitivt att de uttrycker det … ja (tankepaus), fast mannen
måste ju också ha det, ett kraftigt känsloliv. Men det finns liksom
någon form av staket hos mannen eller glasmurar omkring känslolivet
… som definitivt inte får visas utåt …
den manliga och kvinnliga rollen vid transvetism • 329