Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

upplever på arbetsplatsen. De som är öppna med sin sexuella orientering
tenderar att uppleva ett större socialt stöd än de som inte gått ut
öppet (Vanhala 2004). Även här kommer data från tvärsnittsstudier,
vilket gör att vi inte vet sambandets riktning. En möjlig förklaring kan
vara att öppenheten leder till en integrerad personlig identitet som ökar
möjligheten till sociala kontakter (Strommen 1993).
Som för andra grupper finner man för hbt-grupperna att graden
av socialt stöd har ett samband med självförtroende och upplevelsen
av kontroll (se exempelvis Rosenberg self-esteem scale; O’Brien et al.
1993 och diskussion nedan).
I studier av homosexuellas psykosociala situation används ofta andelen
som lever i parförhållanden som ett av flera mått på den psykosociala
hälsan. Parförhållanden tycks vara vanligare bland homosexuella
kvinnor än homosexuella män (Håkansson 1987). Parförhållanden
tycks också vara vanligare i dag än tidigare (Håkansson 1984; Hegna
et al. 1999). De flesta homosexuella önskar leva i ett parförhållande
(Håkansson 1987, Hegna et al. 1999). Ensamboende är dock vanligare
bland homosexuella än bland befolkningen i allmänhet (norska data,
Hegna et al. 1999). Rent hypotetiskt kan vi förmoda att den psykosociala
hälsan hos transpersoner också är beroende av om de lever i samboförhållanden
eller inte.
Som nämnts ovan så fungerar det sociala stödet som en buffert om
en individ drabbas av allvarliga livshändelser. Prediktionsförmågan (det
vill säga möjligheterna att förutsäga framtida depressions- och ångestnivåer)
ökar om man förutom de olika aspekterna av socialt stöd också
tar hänsyn till individens upplevelse av självförtroende och kontroll.
De som har lågt självförtroende kan kompensera det med starkt socialt
stöd. Det innebär att det sociala stödet har störst betydelse för personer
med svagt självförtroende för att undvika symtom på depression och
ångest (O’Brien et al. 1993, baserat på data för hbt-grupperna i USA).
7.7 Individens upplevda kontroll
Enligt Aaron Antonovsky finns det ett starkt samband mellan ”individens
förmåga att förstå, kontrollera och uppleva meningsfullhet” respektive
den subjektiva sjukligheten. De tre faktorerna ”förmågan att
förstå”, ”upplevelsen av kontroll” och ”upplevelsen av meningsfullhet”
brukar sammanfattningsvis benämnas individens känsla av sammanhang
(koherenskänsla). En person med hög koherens kan förväntas ha
226 • psykisk hälsa och ohälsa