Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Docters jagmodell rör sig på ett slags objektplan. Det övergripande
jaget är mer ett centralt metakognitivt kontrollsystem på medvetandets
objektplan (innehållsnivå) som styr olika subsystem eller deljag. Docters
övergripande jag har alltså mer karaktären av ett övergripande
objektjag och skiljer sig från den icke-objektifierbara metanivå som
beskrivs till exempel av Brunton. Paul Bruntons överjag refererar mer
till ett inre observerande öga bortom en objektifierbar nivå.
Virginia Prince, Richard Ekins och John Talaminis sociologiska
perspektiv
Virginia Prince har i ett flertal arbeten lanserat teorin om att transvestiten
har ett andra jag tillhörande det motsatta könet som behöver
komma till uttryck. Den manliga transvestiten
beskrivs ha ett kvinnligt deljag (”kvin-
”Bullough och Bullough har på ett intressant nan inom sig”) och individen har ett natur-
sätt skildrat hur man i olika kulturer och deras ligt behov av att manifestera den sidan av
religionspsykologiska litteratur har beskrivit sin personlighet (Prince 1967, 1976, 1980).
Gudarna som mångdimensionella varelser Ekins (1998) har framfört liknande tanke-
med både kvinnliga och manliga sidor i persongångar då han beskriver hur transpersoner
ligheten och att det som var möjligt för Gudarna har ett ”oscillerande jag” som innehåller
i princip också var möjligt för människan.
både en manlig och kvinnlig identitet som
individen kan växla mellan. Sociologen
John Talamini har i flera artiklar diskuterat transvestism som ett fenomen
där det handlar om att manifestera ett andra jag (a second self,
Talamini 1981).
H. Taylor Buckner
Sociologen Buckner (1970) har beskrivit transvestism ur ett intressant
utvecklingsperspektiv där den senare utvecklingen skildras som en fas
där transvestiten utvecklar en kvinnlig sidopersonlighet, ett kvinnligt
alter ego, inom personlighetsstrukturen.
Vern och Bonnie Bulloughs historiska bakgrundsanalys till
transpersonsfenomen
Bullough och Bullough (1993) har på ett intressant sätt skildrat hur
man i olika kulturer och deras religionspsykologiska litteratur har
beskrivit Gudarna som mångdimensionella varelser med både kvinnliga
och manliga sidor i personligheten och att det som var möjligt för
Gudarna i princip också var möjligt för människan.
172 • det mångdimensionella medvetandet