13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Docters beskrivning av crossdressingspektrumet kan ge allmänna<br />

bilder av utvecklingsförloppen vid transidentifikationer. Ur populationen<br />

heterosexuella fetischister framträder mindre grupper av fetischistiska<br />

transvestiter och så kallade marginal transvestites. Vissa marginal<br />

transvestites genomgår en utvecklingsprocess som resulterar i transgenderism.<br />

Ett mindre antal transgenderister med en tidigare bakgrund<br />

som transvestiter utvecklas i mer transsexuell riktning eller vad som<br />

brukar benämnas som sekundär transsexualism. Bland de homosexuella<br />

varianterna har flera sekundärt transsexuella personer (med ett<br />

homosexuellt mönster) en bakgrund som drag queens eller kvinnliga<br />

rollframställare. De bisexuella transvestiterna utgör en subgrupp inom<br />

populationen transvestiter. För de genuint transsexuella antar <strong>man</strong> att<br />

deras identitetskänsla av att tillhöra det motsatta könet har funnits<br />

sedan tidig barndom.<br />

Beskrivningen av de olika transgrupperna är presenterad i Larsson,<br />

Bergström-Walan och Hall (1994) och är en delvis omarbetad version<br />

av Docters (1988) modell över crossdressingspektrumet. I det följande<br />

diskuteras de olika begreppen mer i detalj.<br />

Fetischism<br />

Fetischism som innehåller crossdressing behöver särskiljas från transvestism.<br />

Docter menar att det finns en viss osäkerhet eftersom dessa<br />

båda beteenden ibland sam<strong>man</strong>faller med <strong>vara</strong>ndra, vilket försvårar<br />

en skarp åtskillnad. Det finns dock viktiga skillnader. Enligt Docter<br />

klär sig den fetischistiska transvestiten i motsatta könets kläder för<br />

att personifiera en kvinna, han klär sig mer komplett i kvinnokläder<br />

och använder smink och passande frisyr, medan fetischisten endast är<br />

intresserad av enskilda komponenter av de kvinnliga klädesplaggen<br />

eller av vissa feminina prydnader.<br />

Hos fetischisten är crossdressing endast partiell, aldrig fullständig.<br />

Det som motiverar fetischisten är att uppnå sexuell upphetsning. Han<br />

klär sig inte i det motsatta könets kläder i syfte att kunna ”passera”<br />

offentligt i rollen som kvinna, vilket transvestiten gör. Fetischistens<br />

partiella crossdressing medför heller inte upplevelser av en kvinnlig roll-<br />

identitet eller crossgenderidentitet.<br />

Transvestism<br />

Begreppet transvestism har skapats av Hirschfeld (1910). Med transvestism<br />

avsåg han en önskan hos vissa personer, män mer än kvinnor,<br />

transidentiteter och crossdressingspektrumet • 113

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!