Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

levd ohälsa och diskriminering. Vi beaktar alltså både den teoretiska och
empiriska diskursen som diskuteras i litteraturen kring transpersoner för
att därigenom verkligen försöka skapa en ingående och reflekterande tolkning
kring transpersoners livssituation (Alvesson & Sköldberg 1994).
Rent forskningsmetodologiskt är det en utmaning att ställa samman
informationer från både den teoretiska diskursen och den empiriska
diskursen, som beskriver transpersoners faktiska livssituation i
olika avseenden. Det handlar här om att undersöka bakomliggande
och generativa mekanismer som är avgörande för att förstå den unika
identitetsupplevelse som utmärker transpersoner (Pawson 2004;
Pawson & Tilley 1997; Alvesson & Sköldberg 1994).
Den här översikten har således i huvudsak en kvalitativ inriktning.
Vi beaktar visserligen både kvantitativa och kvalitativa data samt egna
delstudier, både kvalitativt insamlade
data baserade på små urval och kvantita-
”Vi har även förhoppningen att översikten tiva studier om transpersoner och hustrur till
ska kunna utgöra underlag för en diskussion transvestiter (Larsson 1997; Larsson et al.
som ska kunna leda till praktiska strategier som 1998/2003; Larsson et al. 1995). Vi beskriver
ökar möjligheten att transpersoner bättre ska och tolkar våra primärdokument, den studerade
kunna förstås och accepteras i samhället.
litteraturen inklusive den egna empirin, utifrån
en kvalitativ strategi. I den kvalitativa forskningslitteraturen
beskrivs också möjligheten att använda både icke-teknisk
litteratur (biografier, dagböcker, personliga dokument) och teknisk litteratur
(forskningsstudier, teoretiska och filosofiska arbeten) som underlag för en
kvalitativt inriktad forsknings strategi (Strauss & Corbin 1990). I metodlitteraturen
har framhållits att i en sådan forskningsprocess där man tolkar
tidigare litteratur så kan urvals process, datainsamling och analys utföras på
liknande sätt som vid analysen av traditionella kvalitativa intervju data eller
observationer (Strauss & Corbin 1990). Vi tolkar och teoretiserar kring
innebörden i valda texter utifrån en hermeneutisk förståelsetradition där vi
fokuserar på att klargöra meningen med de olika informationer som beskrivs
i de källor vi använder. Meningstolkningen (Kvale 1997) sker mot bakgrund
av presenterade teoretiska perspektiv och begrepp.
Backman (1998) diskuterar hur en översikt kan variera både i syfte,
inriktning, omfattning och perspektiv. Den här översikten syftar allmänt
till integration av kunskaper om transpersoner genom att beskriva vissa
centrala områden och dra slutsatserna om vad det betyder för förståelsen
av transpersoners livssituation med fokus på psykisk hälsa. Vi har även
förhoppningen att översikten ska kunna utgöra underlag för en diskus-
88 • syfte, metod och frågeställningar