Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

är otänkbara utan upplevaren/consciousness/det inre ögat. Det här sättet
att beskriva medvetandets natur ligger i linje med hur många av de
ledande forskarna inom transpersonell psykologi beskriver jagmedvetandets
olika dimensioner (Assagioli 1984a, b, 1991; Brunton 1988,
vol. 14; Deikman 1982; Tart 1986; Valle 1989; Vaughan 1985; Wittine
1989).
Utifrån en mer transpersonellt inriktad jagmodell skulle man kunna
säga att transvestiten mot bakgrund av sitt upplevande jag kan identifiera
sig med olika roller eller rollidentiteter, manliga såväl som kvinnliga,
men att dessa rollidentifikationer tillhör medvetandets innehållsdimension.
Med hjälp av våra roll identiteter eller identifikationer skriver
vi så att säga in oss på medvetandets objektplan. Identifikationerna
förändras underhand. Vi får distans till dem, de blir till självbilder (se
vidare Larsson 1997; Sliker 1992; Tart 1986).
En slutsats man kan dra så här långt är att både psykodynamiskt
influerade perspektiv (Thomas 1998), socialkonstruktivistisk teori
(Wetherell & Maybin 1998), kognitiv teori (Ornstein 1986) och transpersonell
psykologi (Valle 1989; Wittine 1989) rent teoretiskt i princip
medger att individen kan växla mellan olika jag och identifiera sig med
en manlig och kvinnlig rollidentitet. Skillnaden mellan exempelvis Docters
(1988) kognitiva modell för analys av transvestism och jagmodeller
inom transpersonell psykologi ligger mer i hur man ser på uppkomsten
och utvecklingen av ”det övergripande jaget”. I Docters modell är det
en övergripande metakognitiv struktur i medvetandets innehåll, medan
transpersonell psykologi nog skulle argumentera för att den transpersonella
identiteten är en medfödd aspekt hos människan.
En queerteoretiskt inspirerad forskare skulle förmodligen uppfatta
transpersonell jagteori som essentialistisk och allt för frikopplad från
det sociala sammanhanget, medan queerteori har kritiserats för att inte
tillräckligt beakta frågor som hur jaget uppstår från de sociala strukturerna
och hur jagets fria vilja uppstår (Whittle 2002; Crossley 2000).
Vi kommer dock inte att diskutera den här typen av frågor i detta arbete
eftersom det faller utanför studiens syfte. För en vidare belysning av
den här typen av frågor hänvisas till den omfattande litteraturen om
jaget och medvetandet (Lancaster 2004; Leary 2004; Popper & Eccles
1977; Rowan & Cooper 1999; Valle 1989; Wittine 1989).
inledning • 79