Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

5. Ett socialpsykologiskt perspektiv kunde särskilt inrikta sig på att
analysera hur man kan förstå transpersonsfenomenet med fokus på
vilka kunskaper vi kan få om relationen mellan män och kvinnor
som uppstår som en följd av crossdressing (se Rudd 1993).
6. Ett sociologiskt perspektiv skulle kunna bidra med att analysera
transpersonsfenomenet med beaktande av strukturella analyser av
könsrollernas utformning och vilka möjligheter och begränsningar
de ger för individen att uttrycka sig (se Ekins & Davis 2008; Talamini
1982).
7. Ett andligt perspektiv skulle kunna bidra med att tydligare uppmärksamma
den koppling till andliga och existentiella frågor som skildrats
i litteraturen och som i många fall varit sammanflätad med crossdressing
(Bockting & Cesaretti, 2001; Kalweit 1988; Eliade 1999).
8. Ett medicinskt eller biologiskt perspektiv skulle kunna fokusera på
vilka biologiska faktorer som kan vara relevanta att uppmärksamma
och som kan interagera med psykosociala faktorer vid förståelsen
av transfenomen (se diskussioner i Bullough & Bullough 1993
och Docter 1988).
9. Ett interaktionistiskt perspektiv skulle kunna fokusera på hur olika
dimensioner samspelar vid utvecklingen av transpersonsfenomen.
Den kan gälla att förstå det komplicerade samspelet mellan biologiska,
sociologiska, psykologiska och kulturella faktorer (se Bullough
& Bullough 1993).
10. Ett pedagogiskt perspektiv skulle kunna fokusera på hur man kan
diskutera och utbilda kring frågor som berör sexualitet, sexuella
identiteter och transidentiteter (se Messinger 2006).
Uppräkningen kan givetvis kompletteras med fler perspektiv. Poängen är
att transpersonsfenomen är så pass komplexa och spänner över så många
områden att det är omöjligt att i en enda kunskapsöversikt täcka in alla
de infallsvinklar som egentligen är motiverade att beakta. Och naturligtvis,
det är synnerligen enkelt att kritisera en studie inom området
transpersonsfenomen för att vara bristfällig både metodologiskt och teoretiskt.
Vårt svar är att någonstans måste vi börja när vi försöker bygga
kunskap om transpersoner. Här gäller det, precis som vid all forskning,
att stegvis utveckla en allt mer vederhäftig kunskap. Det är synnerligen
angeläget. Att inte forska alls bara för att det är metodologiskt och teoretiskt
mångbottnat är enligt vår mening en ohållbar position.
tolkningar av resultatbilder, kritiska analyser... • 403