Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Richard F. Docter (1988) har studerat 110 manliga transvestiter. De
flesta var medlemmar i crossdressingföreningar i USA och ett fåtal var
från Kanada. De transvestiter som deltog var mycket verbala och socioekonomiskt
framgångsrika. Av de 90 personer som var gifta, hade
60 procent aldrig genomgått någon skilsmässa. Skilsmässofrekvensen
för de transvestiter som studerades skilde sig inte mycket från icketransvestiter.
De flesta transvestiterna beskrev båda föräldrarna som
varmhjärtade och kärleksfulla. Hypotesen om den frånvarande fadern
hade inte stöd i Docters resultat. Det fanns mycket få rapporter om
familjeproblem, exempelvis att någon av föräldrarna avlidit eller att
föräldrarna skilt sig under den tidiga barndomen. I de flesta fall hade
de undersökta männen växt upp hos sina biologiska föräldrar. Hela 97
procent beskrev sig själva som heterosexuella, medan 3 procent menade
att de hade en bisexuell läggning.
I Docters urval beskrev 78 procent att de hade klätt sig i motsatta
könets kläder före 12 års ålder. Medianåldern för första crossdressing
var 9 år och i de flesta fall skedde det i form av partiell crossdressing.
Komplett crossdressing definierades som att individen klädde sig på ett
sådant sätt att det var möjligt att passera offentligt i rollen som kvinna.
Medianåldern för komplett crossdressing var 25 år. Docters studie
visar på vikten av ett utvecklingsperspektiv för att förstå transvestism.
Som exempel kan nämnas att medianåldern då individen gick ut offentligt
i rollen som kvinna under minst 1 timme var 42 år.
Docters studie ger också olika förklaringar till vad som motiverade
transvestiternas önskan att klä sig i motsatta könets kläder. Resultaten
visade att de viktigaste förklaringarna till crossdressing för den tidigaste
perioden handlade om att uppleva sexuell lust, viljan att uttrycka
erotiska fantasier, att uppleva välbehagskänslor och en lättnad från den
manliga könsrollen. För nusituationen skattades sexuella och erotiska
förklaringar lägre än möjligheten att uttrycka ”kvinnan inom sig” och
att uppnå en kvinnlig identitet, vilket gavs stor betydelse. En upplevelse
av icke-erotisk välbehagskänsla och möjlighet till rollspel eller lättnad
från den manliga könsrollen utgjorde också viktiga förklaringar till
crossdressing i nutid. Resultaten visar alltså att icke-erotiska motiv spelade
större roll i nusituationen än vid crossdressingdebuten.
Docters studie visar på fördelen av att analysera transvestism och
transsexualism utifrån en hierarkisk jagteori. Docter föreslår en jagteori
där individen mot bakgrund av ett övergripande själv (master self)
har möjlighet att slå på och av olika subsystem. Subsystemen består av de
138 • transvetism och transsexualism i litteraturen