13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Brierley (1979) menar att transvestism varken är en psykiatrisk sjukdom<br />

eller en sexuell perversion. Han anser i stället att beteendet har sin<br />

grund i önskan att uppnå välbehag genom att pendla mellan rollen som<br />

<strong>man</strong> respektive kvinna. I likhet med många andra menar han att transvestism<br />

börjar med fetischistiska upplevelser och att detta utgör den<br />

första fasen i en långvarig process. En andra fas innehåller periodiska<br />

upplevelser av ”the gender identity of a wo<strong>man</strong>”. Enligt Brierley är det<br />

nödvändigt för transvestiten att periodvis utveckla en kvinnlig rollidentitet<br />

för att därigenom komma över obehagliga upplevelser associerade<br />

med den <strong>man</strong>liga könsrollen. Crossdressing är enligt Brierley ett sätt att<br />

undkomma de krav som ligger i <strong>man</strong>srollen. Transvestism uppfattas<br />

primärt som ”socialt och interpersonellt”, snarare än primärt biologiskt<br />

eller sexuellt.<br />

Ovesey och Person (1976) analyserade i sin undersökning transvestism<br />

som en jagproblematik genom kliniska intervjuer med 22 <strong>man</strong>liga<br />

transvestiter. Docter (1988) antar att gruppen marginal transvestites<br />

är överrepresenterade i Ovesey och Persons urval eftersom många av<br />

deras klienter hade remitterats från andra<br />

kliniker. Ovesey och Person granskade<br />

bland annat fantasi och drömmaterial, det ”Wise och Meyer (1980) visar i en litteratur-<br />

sociala genomförandet av crossdressing, översikt att de flesta transvestiter är hetero-<br />

olika sätt att relatera till sin fru, att passera sexuella män som är gifta och har barn.<br />

offentligt som kvinna samt relationer till<br />

kvinnor. Deras analys av transvestism är förankrad i jagteori. De ser på<br />

detta fenomen som att det ger uttryck för två olika personligheter – en<br />

<strong>man</strong>lig och en kvinnlig. Den kvinnliga personligheten kan, menar de,<br />

uppfattas som att befinna sig i en kamp med den <strong>man</strong>liga personligheten<br />

och att försöka tränga den åt sidan.<br />

Wise och Meyer (1980) visar i en litteraturöversikt att de flesta transvestiter<br />

är heterosexuella män som är gifta och har barn. Orsaken till<br />

transvestism är enligt deras mening okänd. Många transvestiter noterar<br />

att den sexuella lustkänslan i samband med crossdressing minskar med<br />

åren men att de ändå fortsätter att periodvis klä sig i motsatta könets<br />

kläder. Ett mindre antal transvestiter utvecklas i riktning mot transsexualism<br />

och söker könsbytesoperation.<br />

transvetism och transsexualism i litteraturen • 141

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!