Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

transvestiter, verkar det finnas enighet om att transvestiter är något
mer ångestfyllda och kanske mer introverta än icke-transvestiter. Existerande
data är dock långt ifrån entydiga. Att transvestiter upplever
något högre ångest kan vara kopplat till att transidentiteter är stigmatiserat
i samhället, något som borde studeras i fortsatt forskning (se
vidare Stryker & Whittle 2006; Lombardi & Davis 2006).
4.3 Transsexualism
Transvestism och transsexualism
Docter (1988) sammanfattar Benjamins perspektiv (1953, 1954, 1966)
på transsexualism så här:
1. Transsexuella har en livslång upplevelse av att ha en kropp med fel
kön.
2. Den genuint transsexuella individen försöker på alla sätt möjliggöra
könsbyte genom hormonella och kirurgiska ingrepp och önskar
få leva på heltid i den motsatta könsrollen.
3. Crossdressing existerar med få undantag hos praktiskt taget alla
transsexuella medan transsexuella önskningar inte är uppenbara (även
om de kan vara latenta) hos de flesta transvestiter (Benjamin 1966).
4. Transvestiter kan vara fetischistiska medan transsexuella inte är
fetischistiska.
5. Transvestiter är oftast heterosexuella. Transsexuella kan vara
homosexuella eller önska en sexuell relation med en man när
t.ex. den manliga transsexuella individen uttrycker sig i den kvinnliga
könsrollen.
Andra forskare har rapporterat liknande distinktioner mellan transvestiter
och transsexuella (Bentler 1976; Bullough et al. 1983; Feinbloom
1976; Ovesey & Person 1973; Prince 1976; Stoller 1968, 1975, 1985).
Docter (1988) menar att även om dessa kriterier kan förefalla sakliga
finns det dock allvarliga problem som behöver uppmärksammas: Vissa
transvestiter är inte fetischistiska eller endast mycket svagt fetischistiska.
Vissa transsexuella har en bakgrundhistoria med en tydlig fetischism
kopplad till crossdressing. Vissa transvestiter har inte en tidigare heterosexuell
bakgrundhistoria även om många har det. Vissa transvestiter
utvecklar en intensiv identifikation med crossgenderidentiteten. I vissa
fall kan det leda till sekundär transsexualism (Docter 1988).
144 • transvetism och transsexualism i litteraturen