Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

att klä sig i kläder tillhörande det motsatta könet. Ordet transvestism
betyder egentligen crossdressing, att klä sig i motsatta könets kläder
(Bullough & Bullough 1977). Havelock Ellis menade dock att en sådan
beskrivning var otillräcklig, eftersom den överbetonade klädesaspekten
men inte beaktade de feminina identitetsfaktorer som är så viktiga vid
manlig crossdressing (Bullough & Bullough 1993).
Prince och Bentler (1972) menar att begreppet transvestism visserligen
rent allmänt används för att beskriva personer som bär kläder
tillhörande det motsatta könet, men att det
döljer mer än det klargör eftersom det inte
”Prince och Bentler uppfattar homosexuali- säger någonting om motiv, tillfredsställelse
tet som uttryck för en sexuell variation medan eller tänkbara syften med crossdressing. De
crossdressing uppfattas som en rollaktivitet.
nämner att både homosexuella drag queens,
transsexuella, och ”verkliga” transvestiter
klär sig i motsatta könets kläder, men att det psykologiska mönster
som är förknippat med crossdressing i dessa fall väsentligen skiljer sig
åt. Prince och Bentler uppfattar homosexualitet som uttryck för en
sexuell variation medan crossdressing uppfattas som en rollaktivitet.
Rapportens kriterier på heterosexuellt inriktade fetischistiska transvestiter
har hämtats från Docter (1988), som i sin tur bland annat baserar sig på
tidigare forskare (Buhrich & McConaghy 1977) och kan beskrivas så här:
1. Att individen har en bakgrundshistoria med en stark sexuell laddning
i samband med crossdressing.
2. Att individen har en mycket starkare heterosexuell läggning än
gruppen marginal transvestites.
3. Att individen har en bakomliggande historia som vittnar om en
större personlig anpassning än gruppen marginal transvestites.
4. Att individen är mindre disharmonisk i sin könsroll än gruppen
marginal transvestites.
5. Att crossgenderidentitet möjliggörs genom crossdressing men är i
enlighet med det totala jagsystemet.
6. Att individen sällan väljer hormonbehandling för feminisering
under en längre tidsperiod.
7. Att individen inte söker omfattande kosmetisk kirurgi eller
könsbytes operation.
114 • transidentiteter och crossdressingspektrumet