Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Kulturell dominans beskriver Young som en fjärde förtrycksmekanism.
Kulturell dominans innebär att den kulturellt dominerade gruppen är
osynliggjord samtidigt som den framställs i stereotypa bilder och skiljs
ut som annorlunda, som Den Andre. Osynliggörandet, stereotyperna
och annorlundaskapet är konsekvenser av
att de dominerande grupperna framställer
”Osynliggörandet, stereotyperna och sig själva, sina erfarenheter och sin kultur
annorlundaskapet är konsekvenser av att som allmängiltig. Mötet med människor ur
de dominerande grupperna framställer sig en annan grupp kan, menar Young, utma-
själva, sina erfarenheter och sin kultur som na den dominerande gruppens anspråk på
allmängiltig.
allmängiltighet. Den dominerande gruppen
kan utöva ett förtryck genom att mäta de
andra med den egna måttstocken för vad som är rimligt och normalt.
Skillnader kan då lätt formuleras i termer av avvikelse/normalitet. När
den egna kulturella identiteten betraktas som normal beskrivs de andra
grupperna i termer av brist, de blir de annorlunda.
Young menar att de dominerade grupperna lyder under ett
motsägelse fullt förtryck: De beskrivs i grova schabloner och de osynliggörs,
de upp fattas som speciella och avvikande. I sammanhanget förtjänar
att nämnas Judith Butlers (2004/2006) analys som visar hur transpersoner
överskrider samhällets alltför trånga könsrolls- eller genusnormer.
Transpersoner blir en grupp som osynliggörs, de förnekas
möjligheten att leva sitt liv som transpersoner eftersom de inte passar
in i de traditionella genusnormerna, menar Butler. De som lever under
kulturell dominans utvecklar ofta ett dubbelt medvetande eller känslan
av att alltid se sig själva med andras ögon och ständigt mäta sig själv med
mått stockar som upprättats i en främmande värld som betraktar en
med en kombination av förakt och medlidande. Det dubbla medvetandet
följer av att man samtidigt, enligt Young, definieras av två kulturer,
dels av de andras dominerande kultur, dels av den egna dominerade
kulturen. Konsekvensen av detta blir ett slags ”vi och dom” mentalitet
där ett ”vi” definierar vad som är giltigt och normalt och tillskriver
om dömen om ett ”dom” som inte lever upp till den kulturellt dominerande
uppfattningen enligt det i kulturen dominerande ”vi”. Om vi
kopplar den här diskussionen till transpersoner och deras utsatthet som
minoritetsgrupp kan man säga att den ökade förekomsten av psykisk
ohälsa bland transpersoner kan uppfattas som en form av minoritetsstress
framkallad genom bland annat stigmatisering och diskriminering
(Winzer & Boström 2007).
76 • inledning