Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

samman bisexualitet och transpersons identiteter och visar på många
likheter mellan dem, att de båda på olika sätt överskrider de gängse
normerna för sexualitet och genus i vår kultur.
En begränsning med Halberstams och Hemmings arbeten är att de
främst är teoretiskt inriktade, de redovisar inte empiriska studier som
kan kopplas till analyserna. Den empiriska forskningen om kvinnlig
crossdressing är i sig begränsad och kommer endast att behandlas i
mindre utsträckning i denna översikt (se även 4.1).
1.3 Hbt-perspektivet och intersexualitet
Intersexualitet uppstår när en individ är född med fysiska kännetecken
som gör det svårt att fastställa det biologiska könet, exempelvis att
individen är född med mikropenis. Intersexualitet har i en stor del av
forskningslitteraturen inte beaktats tillräckligt i samband med diskussionen
kring transgender- eller transpersonsbegreppet (se Bolin 1994).
Vissa forskare brukar dock nämna intersexualitet i samband med diskussionen
om crossdressing, transvestism och transsexualism (se Denny
& Green 1996). Även om man skulle kunna argumentera för ett hbtiperspektiv,
där ”i” skulle stå för gruppen intersexuella, så kräver intersexualitetsfenomenet,
som vi ser det, en särskild utredning och faller
därför utanför ramen för detta arbete.
1.4 Utvecklingen av ett hbt-teoretiskt paradigm
I den senare forskningen har flera forskare på olika sätt visat att homosexualitet,
bisexualitet och transpersons- eller transgenderfenomenet
har flera gemensamma nämnare och därför inte enbart bör analyseras
var för sig. Homosexuella, bisexuella och transpersoner överskrider på
olika sätt de traditionella föreställningarna som finns kring könsroller
och köns identitetsuttryck i kulturen (Firestein 1996; Hemmings 2002;
Morrow & Messinger, 2006).
Beth Firestein (1996) beskriver det multidimensionella hbt-paradigmet
(LesBiGay/Transgender Affirmative Paradigm). För att kunna förstå
och analysera homosexualitet och bisexualitet i all dess komplexitet
behöver man, enligt Firestein, även beakta ett transpersonsperspektiv.
Enligt Firestein utmanar hbt-grupperna det traditionella genus- eller
köns paradigmet, de olika föreställningar som finns kring socialt genus
och sexuell identitet. Därför behövs ett övergripande hbt-perspektiv
för att kunna genomföra en mer samlad och komplex analys för dessa
64 • inledning