13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

(Håkansson 1987). Identitetsambivalens kan leda till ångest- och depressionssymtom<br />

(Mondimore 1996).<br />

Till skillnad från situationen i traditionella <strong>samhälle</strong>n saknar ofta ungdomar<br />

med homosexuell, bisexuell eller transidentitet kulturella ritualer<br />

och modeller för att hantera övergången till en hbt-identitet (Herdt 1997).<br />

Det kan jämföras med heterosexuella ungdomar som genom massmedia<br />

ges tillgång till en mängd heterosexuella ritualer och modeller. Organisationer,<br />

massmedia och internet har dock i ökad utsträckning kunnat<br />

erbjuda material som underlättar komma ut-processen för hbt-ungdomar.<br />

Det är inte förrän hbt-ungdomarna kan etablera ett relativt tryggt socialt<br />

nätverk som det blir möjligt för dem att öppet visa sin identitet (a.a.). Att<br />

identifiera sig som hbt-person innebär inte någon entydig slutpunkt, utan<br />

en mer eller mindre ett kontinuerlig utveckling av en personlig livsstil.<br />

Stödet från den egna familjen kan för ungdomarna bli problematiskt<br />

eftersom rädslor för att bli avvisad från familjen kan göra att de<br />

inte diskuterar sin situation med sina föräldrar. Vissa studier visar att<br />

de flesta föräldrar accepterar sina barns nya identitet (Hegna et al.<br />

1999). Morrow (2006) presenterar forskning som exempelvis belyser<br />

komma-ut-processen för homosexuella och lesbiska ungdomar och där<br />

omkring hälften av mödrarna och mindre än 25% av fäderna reagerat<br />

med en accepterande hållning. Morrow visar också att familjer ofta<br />

saknar viktig och relevant kunskap om hbt frågor och hur <strong>man</strong> kan<br />

möta och bemöta exempelvis unga transpersoner.<br />

Många ungdomar som har en egen hbt-identitet väljer att dölja den<br />

både i skolan och på de första arbetsplatserna för att undvika stigmatisering<br />

(Lehtonen 2002b).<br />

För unga hbt-personer kan det <strong>vara</strong> förenat med starka känslor av<br />

osäkerhet då de för första gången uppsöker en mötesplats för sin grupp.<br />

Det är för dem okända subkulturer där nya deltagare inte känner till<br />

reglerna för kontakt och kommunikation (Håkansson 1987). Också<br />

nya deltagare i chattgrupper och communities på internet kan uppleva<br />

osäkerhet. Det är därför vanligt att nya deltagare först läser den typen<br />

av internetdebatter innan de själva deltar (Tikkanen 2003).<br />

8.7 Öppenheten i arbetslivet<br />

Graden av öppenhet i arbetslivet påverkas av normerna på arbetsplatsen.<br />

Exempel på branscher med låg grad av öppenhet (det vill säga få är<br />

helt öppna om sin hbt-identitet) är förskolan, sjukvården, äldreomsor-<br />

252 • komma ut-processen

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!