Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

det egentligen omöjliggör forskning och en viktig kunskapsutveckling
för transpersonsgruppen. Om vi inte tillåts att försöka börja inleda
en kunskapsprocess som kan skapa underlag för bra beskrivningar av
transpersoner, är det svårare att på saklig grund kräva att samhället
behöver ställa resurser till förfogande för att förbättra situationen för
transpersonsgruppen.
Någonstans måste vi ändå börja och det är synnerligen angeläget
att börja bygga upp en kunskap steg för steg, precis som i alla andra
forskningssituationer.
Vi har därför argumenterat så här: I den nuvarande situationen
behöver vi få en bred beskrivning av transpersonsfenomenet med beaktande
av familjebakgrund, utvecklingsprocesser, utbildning, arbete,
identitetsupplevelse vid växlingen mellan könsroller, psykosocial livssituation,
eventuella partners beskrivningar och mer direkta uppgifter
om psykosocial hälsosituation. Vårt argument för en sådan helhetsstrategi
är att det kan ge en viktig utgångsbild, en bredare förståelse av hur
levnadssituationen och därmed också den psykosociala hälsoprofilen
kan beskrivas. Vi menar att en sådan strategi är relevant med hänsyn
tagen till den nuvarande forskningssituationen.
Att skapa kunskap om transpersoner är från forskningssynpunkt inte
enkelt. Ämnet är komplext och kan diskuteras ur många olika infallsvinklar,
till exempel, psykologiska, sociologiska, biologiska, antropologiska,
historiska och juridiska perspektiv. Den här översikten kan
uppfattas som ett första steg mot en mer heltäckande redogörelse för
transpersoners livssituation, och upplevelse av sin situation och vilka
eventuella svårigheter i psykosocialt hänseende som beskrivs. Översikten
behöver följas av andra studier och översikter som anlägger andra
perspektiv och tolkningsmodeller på hur man kan förstå transpersoner
både i ett identitets- och samhällsperspektiv.
Vi vill rikta ett varmt tack till de många personer som varit ett stort
stöd genom detta arbete och uppmuntrat oss att fortsätta försöka ge
en bild av transpersoner. Projektansvarig inom Statens folkhälsoinstitut,
Regina Winzer, har bidragit med många värdefulla synpunkter
under arbetets gång. Ett varmt tack går också till de båda vetenskapliga
granskarna, docent Ola Arvidsson och professor Per Olov Lundberg.
De har inom sina specialområden, sociologi respektive sexologi och
medicinsk vetenskap, bidragit med en engagerad läsning och föreslagit
ganska ingående och sakligt välmotiverade ändringsförslag. Vi upplever
att deras synpunkter har bidragit till att förbättra och förtydliga
14 • författarnas förord