Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

om data från USA är relevanta för de nordiska länderna. En stor andel av
MtF-gruppen i San Francisco arbetar exempelvis som prostituerade (32
procent i den undersökning som utfördes av White & Townsend 1998).
7.5 Graden av otillfredsställelse med det egna könet
Det finns speciella skalor som avser att mäta graden av tillfredsställelse
med den egna könsidentiteten och sexualiteten (Cohen-Kettenis, van
Goozen 1997). Homosexuella män och kvinnor tenderar att i högre
grad vara tillfredsställda med sin sexualitet än bisexuella män och kvinnor
(data från USA, Warner et al. 2004).
Det finns också speciella skalor som avser mäta graden av tillfredsställelse
med den egna kroppen (exempelvis Body Image Scale, Smith et
al. 2004) och graden av tillfredsställelse med det egna utseendet (exempelvis
Appraisal of Appearance Inventory, Smith et al. 2004). Någon
studie där man jämfört den typen av skalvärden för grupper med olika
könsidentiteter har vi dock inte kunnat finna.
I DSM-IV (och ICD-10) finns en diagnosklass som benämns Gender
Identity Disorder (GID). Det är här frågan om mer uttalade former av
otillfredsställelse med det egna könet (di Ceglie et al. 2002). En grupp
ungdomar upplever att de inte trivs med sitt biologiska kön. Stephen
Whittle beskriver att läkare möter ungdomar i puberteten som önskar
hormonmotverkande medicinering så att deras sekundära könskaraktärer
inte utvecklas. Institutionernas inställning till läkemedelsbehandling
för att undertrycka hormoner och sekundära könskaraktärer hos
ungdomar varierar mellan länder och kliniker. Vid Gender Clinic at the
Free University i Amsterdam tycks inställningen till sådan behandling
vara relativt positiv. Många andra kliniker motsätter sig dock en sådan
behandling. Oberoende av om ungdomarna behandlas med hormonmotverkande
läkemedel eller inte har dessa ungdomar ett stort behov
av psykoterapeutiskt stöd. Behandlingen bör inriktas på att ge patienten
en så icke-traumatisk uppväxt som möjligt (Royal College of Psychiatrists
1998; Whittle 2002; LFTS 2006 och om komma ut-processen
i kapitel 8).
Ungdomar som diagnostiserats som fall av GID kan ha svårigheter
med familje- och kamratrelationerna (di Ceglie et al. 2002). Det bör
betonas att det här rör sig om ett kliniskt urval, det vill säga personer
som kommit till (eller av föräldrar tagits till) en mottagning för sina
”problem” (di Ceglie et al. 2002).
psykisk hälsa och ohälsa • 223