Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

av socialgrupps- och utbildningsskillnader. Attityden till homosexuella
har också samband med attityden till flyktingar. De som är negativa till
flyktinginvandring tenderar att vara mer negativa till homosexuella än
de som har en mer positiv attityd till flyktinginvandring (a.a.).
Tjugosex procent uppgav 1998–1999 att de hade viss eller stor erfarenhet
av att arbeta med homosexuella (a.a.). Av de som hade sådana
erfarenheter hade 91 procent inget emot att arbeta med homosexuella
eller hade positiva erfarenheter (a.a.). Det kan tolkas som att kontakter
med hbt-grupper minskar avståndstagandet.
TCO har i en enkät frågat ett urval av sina medlemmar om hur
de skulle känna om de arbetade med en homosexuell kollega. Av de
manliga respondenterna visade 30 procent en negativ attityd och 21
procent visade en skeptisk attityd till en sådan situation. Motsvarande
utfall för kvinnliga respondenter var 6 respektive 7 procent (Gilljam
2002). Det tycks dock finnas stora skillnader i attityderna mellan olika
arbetsplatser (Hoffman 2002). På arbetsplatser med negativa attityder
till hbt-identiteter finns det ofta negativa attityder också till invandrare
och andra minoritetskulturer (Hoffman 2002).
I förhållande till andra i-länder har den svenska befolkningen en
positiv inställning till homosexuella (Österman et al. 2002). Norska
data visar att ungefär hälften av befolkningen känner någon som är
homosexuell. Bland höginkomsttagare tenderar andelen vara något
högre än bland låginkomsttagare. Andelen är också högre i Oslo än på
landsbygden. Kvinnor tenderar att i högre utsträckning känna någon
homosexuell i jämförelse med män (Hegna et al. 1999).
Enligt Eva Tiby (1999) anser en stor grupp bland allmänheten att
homosexuella har en benägenhet att bete sig som personer av motsatt
kön. Kopplingen mellan homosexualitet och förmodad könsrollsavvikelse
anser hon dock vara på väg att försvagas.
Man kan också fråga hbt-grupperna hur de upplever sin situation.
I FHI:s webbenkät 2005 uppgav cirka hälften av de homosexuella
kvinnorna och cirka 45 procent av de homosexuella männen att de var
rädda för att bli utsatta för våld eller trakasserier på grund av sexuell
läggning. Transpersoner var i ännu högre grad (58 procent) rädda
för våld eller trakasserier. Rädslan bland transpersonerna var relativt
oberoende av individens ålder. Den lägsta andelen rädda (50 procent)
fann man i åldern 16–29 år (Roth et al. 2006). Enligt webbenkäten
hade också 20 procent av transpersonerna någon gång i livet upplevt
sig vara utsatta för diskriminering kopplat till sitt könsuttryck eller
omgivningens reaktioner inför hbt-personer • 263