03.06.2013 Views

arqiteqturis konservaciis istoria Yuka Yokileto - Ancient Georgia

arqiteqturis konservaciis istoria Yuka Yokileto - Ancient Georgia

arqiteqturis konservaciis istoria Yuka Yokileto - Ancient Georgia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

334 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

kavSiri profesional arqiteqtorebsa<br />

da qalaqmgegmareb lebTan. ufro metic,<br />

profesionali arqiteqtorebi moxiblulni<br />

iyvnen Ta namedrove arqiteqturuli<br />

moZraobiT da xSir SemTxvevaSi,<br />

TviTon anadgurebdnen istoriul memkvidreobas.<br />

1960-iani wlebis Sua xanebSi<br />

igi CaerTo kolumbiis universitetSi<br />

istoriul ZeglTa dacvis programis<br />

Se mu SavebaSi, romelic iyo SeerTebul<br />

StatebSi pirveli da msoflioSi er Ti<br />

upirvelesTagani iyo. mis amocanas sxvadasxva<br />

specialobis student Ta urTierTkavSirisa<br />

da TanamSromlobis xelis<br />

Sewyoba warmoadgenda. er Ti mizanTagani<br />

monawileTa kavSiris damyarebac iyo xelosnebTan<br />

da mim dinare mSeneblobebTanac,<br />

raTa, saWiroebisamebr, samuSaoeb-<br />

Sic Careu liyvnen.<br />

9.1.5 irani<br />

kirosis, dariusis da qserqses (Zv. w. VI-<br />

IV ss.) aqemenidebis dinas tiam `arielebis<br />

miwa-wyals~ regionSi wamyvani roli<br />

SesZina, xolo per se po lisi ki sparseTis<br />

didebis simbolod iqca. misi sasaxleebi<br />

Zv.w. 330 wels aleqsandre didis br-<br />

ZanebiT gadawves, romelsac sparselTa<br />

iden to bis ganadgureba surda, Tumca,<br />

imave dros, man gamoxata Tavisi mowiweba<br />

kirosis saflavisadmi, moiTxova<br />

ra misi SekeTeba. Cv. w. 640 wels isla<br />

mis miRebam Zireuli cvlilebebi<br />

moitana, magram warsulisadmi intere si<br />

ar gamqrala. abasidebis xalifatis periodSi<br />

(750-821 ww.), firdousim (935-<br />

1020/6 ww.) raindul tradiciebsa da<br />

rostamis sagmiro saqmeebs Tavi mouyara<br />

`Sah-name~-Si (mefeTa wignSi), romelic<br />

sparsul erovnul eposad iqca. IX da X<br />

saukuneebSi buidebi iranis aRorZinebas<br />

Seudgnen; sparsuli islamis meore ena<br />

gaxda da gansakuTrebul daxvewilobas<br />

literaturasa da poeziaSi miaRwia; is-<br />

torikosebi da geografebi aRwerdnen<br />

qalaqebsa da nagebobebs da did yuradRebas<br />

aqcevdnen warwerebis aRnusxvas.<br />

SenobaTa stili sasanuri da parTuli<br />

<strong>arqiteqturis</strong> aRorZinebis adreul nimuSebs<br />

misdevda (Pirnia, 1971). persepolisi<br />

da sparseTis kldeSi nakveTi uZvelesi<br />

ga mosaxulebebi saritualo momlocvelobis<br />

adgilebad iqca 287 . pirveli<br />

ev ropeli, romelic persepolisis Sesaxeb<br />

saubrobs, beri odorikus di po rdenonea,<br />

romelmac es adgili 1325 wels<br />

moinaxula. xangrZlivi gaCana gebis Semdgom,<br />

XVI saukuneSi, sefevidebis mmarTvelobis<br />

dros, daiwyo axali era, rodesac<br />

agebul iqna zRapruli sasaxleebi,<br />

meCeTebi da qala qebi, Tundac, isfahani,<br />

Sah abasis (1589-1627 ww.) dedaqalaqi. evropelebis<br />

in teresi aRmosavleTisadmi<br />

da iseTi Zveli Zeglebisadmi, rogoricaa<br />

per sepolisi, babiloni da baalbeki,<br />

XVII saukuneSi gaizarda, ramac xeli Seuwyo<br />

orientalistikis ganviTarebas 288 .<br />

aRwerebi arasistematizebuli iyo vidre<br />

j. b. freizerma gamoikvlia aRmosavleT<br />

sparseTis geologia da is la muri nagebobebis<br />

Sesaxeb angariSi dawera. mogvianebiT<br />

sparseTs lor di kerzoni estumra,<br />

romelmac 1889 wels vrclad aRwera<br />

es qveyana, misi kultura, persepolisi<br />

da aqamenidebis da sasanidebis periodis<br />

nang revebi.<br />

arqeologiuri samuSaoebi, gaTxrebi<br />

da aRnusxva XIX saukuneSi, Zi riTadad, evropelebma<br />

wamoiwyes: britanelebi 1811-<br />

18 wlebSi muSaobdnen nakS-i rustamSi,<br />

287 persepolisi identificirebuli iyo yuranis<br />

da bibliur winaswarmety velTa `solomonis<br />

taxtTan~. 1339 wels, magaliTad, Sirazis<br />

mmarTvelma, misi monaxulebis Semdgom,<br />

CainiSna, rom moswonebia es arqiteqtura<br />

(rogers, 1976:10f).<br />

288 herrmann, 1977. uadres mogzaurTagania pietro<br />

dela vale 1616-23 ww., ser to mas herberti<br />

1627-28 ww., danielebi svend orhamer<br />

anderseni 1630-ian wlebSi da ion struiusi<br />

1671-72 ww.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!