Fånge hos Stalin och Hitler - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

Inledning Margarete Buber-Neumann var en tysk kommunist, gift med den ledande tyske kommunisten Heinz Neumann. Efter Hitlers maktövertagande (1933) flydde många tyska kommunister till Sovjetunionen, så även familjen Neumann, som 1935 lyckades ta sig till Sovjetunionen, där Margarete fick arbete som översättare i Moskva. Den omfattande stalinistiska terrorn under 30-talets andra hälft drabbade många utländska kommunister, däribland de tyska kommunister som tagit sin tillflykt till Sovjetunionen. Heinz Neumann arresterades 1937 (och avrättades senare). Sommaren 1938 häktades även Margarete och skickades till ett arbetsläger i Sibirien (Gulag). Som en följd av de vänskapliga förbindelserna med Nazityskland efter undertecknandet av Molotov-Ribbentrop-pakten (hösten 1939), utlämnades Margarete (och många andra antifascistiska tyskar) till Gestapo, som spärrade in henne i det nazistiska koncentrationslägret Ravensbrück. Margarete lyckades överleva och kom till Sverige, där hon slutförde boken Fånge hos Hitler och Stalin, som är en personligt färgad skildring av hennes upplevelser. Se även Anders Hagströms artikel om denna bok (Fånge hos Stalin och Hitler) För ett annat liknande öde, se Mina 13 ryska år av Susanne Leonard. Martin F i april 2008 Innehåll Förord......................................................................................................................................... 1 I. Heinz Neumann häktas av NKVD i april 1937 ...................................................................... 2 II. I Moskva som ”kvarlämnad” till en häktad ‘folkfiende” ...................................................... 5 III. I rannsakningsfängelse ....................................................................................................... 17 IV. Förhör och dom.................................................................................................................. 31 V. Transporten till Kasakstan................................................................................................... 36 VI. Ankomst till det sibiriska koncentrationslägret Karaganda ............................................... 41 VII. Sektionen Burma på den Kasakiska stäppen .................................................................... 45 VIII. I straffblocket .................................................................................................................. 51 IX. Slavarbete i Leninskoje...................................................................................................... 60 X. Som oxdrivare i El Marje och tegelbruksarbetare............................................................... 68 XI. Åter i Burma bland förbrytare och asociala ....................................................................... 71 XII. ”Sjukhuset” i Burma. Konvalescens................................................................................. 75 XIII. Återkallad till Moskva..................................................................................................... 82 XIV. I rannsakningsfängelset Butirki under ändrade förhållanden.......................................... 89 XV. Utlämnad till Gestapo....................................................................................................... 96 XVI. Rannsakningsfånge i Polispresidiet i Berlin ................................................................. 104 XVII. I Ravensbrück. Nykomlingsblocket............................................................................. 113 XVIII. Rumsäldste hos de asociala ........................................................................................ 119 XIX. Bibelforskarna............................................................................................................... 132 XX. Kontorsanställd hos Siemens.......................................................................................... 154 XXI. På lägrets expedition. Övervakterskan Langefeld......................................................... 159 XXII. Femton veckors mörk arrest ........................................................................................ 168 XXIII. Sömmerska i SS’ regi ................................................................................................. 179 XXIV. Åter kontorist.............................................................................................................. 186 XXV. Frigiven. På flykt undan ryssarna ................................................................................ 195
1 Förord ÖVER ETT ÅRTIONDE, från 1921 till 1932, var jag en rättrogen, medlem av Tysklands kommunistiska parti. År 1931 skickade man mig som delegat till Moskva. Jag såg förstamajparaden på Röda torget, beundrade moderna fabriker och barnhem och hörde femårsplanens berusande siffror. – Naturligtvis kunde jag inte undgå att se de illa klädda människorna på gatorna, ej heller de tiggande barnen utanför brödbutikerna och bristen på alla livets bekvämligheter. Men vad hade det att betyda? Man byggde ju upp den socialistiska staten och inom kort skulle landet digna av rikedom. Alla uppkommande tvivel undertryckte jag endast alltför gärna, ty jag ville tro. Återkommen till Tyskland, berättade jag om den socialistiska uppbyggnadens grandiosa framgångar och överlämnade till arbetarna och de anställda i den stora varuhuskoncernen Tietz, som vars delegat jag rest igenom Sovjetunionen, en fana av röd sammet med den i guld broderade devisen: ”Proletärer i alla länder förenen er!” För att göra de i denna bok skildrade händelserna och människoödena mera förståeliga måste jag ge en kort förklaring av begreppet ”Komintern” (den kommunistiska internationalen). Under den första perioden av den ryska revolutionen år 1917 var Komintern tänkt som sammanfattningen av självständiga kommunistiska partier i alla länder, som skulle stå dominerande över Sovjetunionens statsledning. Inte så få av de ryska revolutionärerna kom från den västeuropeiska kulturens och civilisationens atmosfär. De trodde, att de skulle kunna förverkliga sina socialistiska ideal genom att ansluta de västeuropeiska länderna till den ryska revolutionens mål och betraktade en samverkan mellan Västeuropa med dess industriellt och kulturellt höga standard och den ursprungliga, outvecklade kraften hos det ryska bondlandet som förutsättning för den socialistiska samhällsordningens genomförande..– Först när den revolutionära utvecklingen uteblev i de andra länderna och de kommunistiska partierna efter 1923 materiellt och intellektuellt blev beroende av den ryska utrikespolitiken, blev Komintern till ett instrument för denna, som med hjälp av de olika ländernas kommunistiska partier utövade ett tryck på vederbörande regeringar för att förmå dem att tillgodose ryska intressen. Under årens lopp har de kommunistiska partierna vuxit ut till ”femtekolonner” och deras högre funktionärer till en stab av ryska agenter. Innan jag kom till denna insikt, som i de flesta demokratiska länder ingått i det allmänna medvetandet, fordrades år av bittraste erfarenheter, ty en troende kommunist behöver en lång och smärtsam process, innan grundvalarna i hans världsåskådning faller samman. Den ryska diktaturens sanna karaktär lärde jag känna först under mina emigrationsår i Moskva och i den sibiriska fångenskapen. Min man, Heinz Neumann, var från 1928 till början av 1932 i ledningen för Tysklands kommunistiska parti, som han våren 1932 måste lämna, då han råkade i konflikt med Stalins tysklandspolitik, som bäst illustreras av följande yttrande, fällt av Stalin under ett samtal med Neumann år 1931: ”Tror ni inte att nationalsocialismen, om den komme till makten i Tyskland, skulle så uteslutande sysselsätta sig med Västeuropa att Sovjetunionen skulle kunna utveckla sig i lugn och ro och genomföra sitt socialistiska program?” Neumann var inte av denna mening. När Heinz Neumann på grund av sina ”politiska avvikelser” avlägsnades från ledningen av Tysklands kommunistiska parti, sände Komintern honom 1932 som instruktör till Spanien och i slutet av 1933 som översättare till Schweiz. År 1934 häktades han av den schweiziska polisen, då han inte var i besittning av ett giltigt pass. När han hotades av utlämning till Hitlertyskland – nazisterna hade hos schweiziska regeringen begärt att få honom utlämnad – vände sig ryska regeringen till Schweiz och förklarade, att den skulle ge Neumann inresevisum till Sovjetunionen. Han fördes under polisbevakning genom Frankrike till ett ryskt transportfartyg i Le Havre. Jag följde med honom.
Page 1: Margarete Buber-Neumann Fånge hos
Page 5 and 6: 3 Jag viskade de ryska satserna fö
Page 7 and 8: 5 Därpå satte NKVD-natschalniken
Page 9 and 10: 7 ”Varför har mamma rest till Pr
Page 11 and 12: 9 de senaste dagarnas häktningar?
Page 13 and 14: 11 och uppfordrade oss att genast f
Page 15 and 16: 13 Den natten hade man häktat alla
Page 17 and 18: 15 gudsförnekare!” Jag frågade
Page 19 and 20: 17 Konsuln förklarade, att det kom
Page 21 and 22: 19 Åter öppnades dörren. En ny f
Page 23 and 24: 21 De första dagarna i cell 31 var
Page 25 and 26: 23 Så länge man ännu var nykomli
Page 27 and 28: 25 avstånd ljuden från gatan, och
Page 29 and 30: 27 koncentrationslägret Karaganda,
Page 31 and 32: 29 pekfingret mot pannan. - En gån
Page 33 and 34: 31 stod som en boll om huvudet på
Page 35 and 36: 33 utan någon som helst bevisföri
Page 37 and 38: 35 hade givit varandra i cellen hö
Page 39 and 40: 37 cell ledig i bilen, varför jag
Page 41 and 42: 39 Framemot middagen sammanställde
Page 43 and 44: 41 kvinnor hade legat. När vi prot
Page 45 and 46: 43 började arbeta. Vi stod vid tv
Page 47 and 48: 45 På samlingsstället ägde läka
Page 49 and 50: 47 vaktsoldat till stationen i Scha
Page 51 and 52: 49 utdragen. Och därtill kom de ry
Page 53 and 54:
51 till och med hade en grepe av st
Page 55 and 56:
53 Bland de kriminella och asociala
Page 57 and 58:
55 lagt märke till mitt dåliga ry
Page 59 and 60:
57 i förbindelse med mig, vilket j
Page 61 and 62:
59 samme Beria, som skrivit under m
Page 63 and 64:
61 underräjongen Leninskoje. Redan
Page 65 and 66:
63 med vatten, och när jag sedan o
Page 67 and 68:
65 På reparationsverkstadens konto
Page 69 and 70:
67 I vår kolonn fanns en zigenersk
Page 71 and 72:
69 Tamara var en 21-årig flicka me
Page 73 and 74:
71 kom det fram: ”Min man mördad
Page 75 and 76:
73 då en kvinna kom rusande genom
Page 77 and 78:
75 - Jag försökte då komma från
Page 79 and 80:
77 därigenom kan denne besätta Fr
Page 81 and 82:
79 Serikow var en stor älskare av
Page 83 and 84:
81 tänka sig att leva utan ens i f
Page 85 and 86:
83 underbart, kanske får du snart
Page 87 and 88:
85 Så snart man lämnade en fånge
Page 89 and 90:
87 det alltså ut i friheten! Järn
Page 91 and 92:
89 Liksom alla stationer i Moskva v
Page 93 and 94:
91 kunnat förstöra ett så vacker
Page 95 and 96:
93 till måltiderna. Vad hade de gj
Page 97 and 98:
95 Fördömda pack! Vad skulle det
Page 99 and 100:
97 I detta rum stod fem NKVD-tjäns
Page 101 and 102:
99 Vi stod och såg över järnväg
Page 103 and 104:
101 ”Sådana färger, sådana hä
Page 105 and 106:
103 så.” - ”Ni påstår”, oc
Page 107 and 108:
105 höger!” Och åter marscherad
Page 109 and 110:
107 han avlämnade mig. När mina d
Page 111 and 112:
109 sade hon, ”det värsta är, a
Page 113 and 114:
111 efter. Ett så klokt djur finns
Page 115 and 116:
113 tvingade henne med våld tillba
Page 117 and 118:
115 När kläderna burits ut, börj
Page 119 and 120:
117 tvättbäcken och fotbaljor, en
Page 121 and 122:
119 kan man tvinga att skriva rappo
Page 123 and 124:
121 skurning av bord och stolar som
Page 125 and 126:
123 asociala var sysselsatta i skr
Page 127 and 128:
125 bar en för kort klänning elle
Page 129 and 130:
127 natten igenom polishundar fritt
Page 131 and 132:
129 kunde överleva sju år i konce
Page 133 and 134:
131 vattenkran fem till sex kvinnor
Page 135 and 136:
133 Middagen avslutades men ingen h
Page 137 and 138:
135 Bibelforskarna eller ”Jehovas
Page 139 and 140:
137 andra lägergatan och där bloc
Page 141 and 142:
139 baracken, frågade en av de bes
Page 143 and 144:
141 små kvantiteter, en matsked i
Page 145 and 146:
143 tjeckiska flygare och officerar
Page 147 and 148:
145 kurer, vet jag inte. Först nä
Page 149 and 150:
147 kvinnor samma väg. En av dem l
Page 151 and 152:
149 Övervakterskan slet av henne s
Page 153 and 154:
151 hade ont. Ve den som talade fö
Page 155 and 156:
153 fångar. Redan låg tre kvinnor
Page 157 and 158:
155 sammanbrott genom en revolution
Page 159 and 160:
157 Just vid denna tidpunkt mognade
Page 161 and 162:
159 * Hösten 1942 gick en ny trans
Page 163 and 164:
161 * När jag börjat mitt arbete
Page 165 and 166:
163 Den förhörda fången skickade
Page 167 and 168:
165 sentimentala hälsningsfraser a
Page 169 and 170:
167 jakt efter politiskt propaganda
Page 171 and 172:
169 Plötsligt vred man utifrån p
Page 173 and 174:
171 tog en kall avrivning, och när
Page 175 and 176:
173 En söndagskväll ljöd från f
Page 177 and 178:
175 När under sommaren 1942 bibelf
Page 179 and 180:
177 Fånguniformens försvinnande b
Page 181 and 182:
179 runda, nu kala pilträd, på de
Page 183 and 184:
181 visor åt mig och kände sig st
Page 185 and 186:
183 Genom Maria Wiedmeiers ingripan
Page 187 and 188:
185 och getter. Men en av bilderna
Page 189 and 190:
187 begäran att hon skulle förfal
Page 191 and 192:
189 hjälpte upp hans minne genom a
Page 193 and 194:
191 långsamt en stor kolonn kvinno
Page 195 and 196:
193 hållning till sina tyska kamra
Page 197 and 198:
195 angränsande lägret för män
Page 199 and 200:
197 Potsdam, svarade de, att denna
Page 201 and 202:
199 riktning. Vi ville undvika land
show all

Fånge hos Stalin och Hitler - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?