Maffians Bankir

– Jag är redan här, jag kom precis. Jag måste försöka få ett bättre grepp om helheten, svarade
Lundman.
– Kanon, jag är där om fem minuter.
Jag fann min trotjänare Lundman djupt nedsjunken bland pärmar, ändringshandlingar och
registreringsbevis. Biprodukter av mina skenande och okontrollerade inköp av skalbolag. Med
en tröttkörd och bekymrad min gav hans fårade ansikte ett uppgivet intryck. Det dystra uttrycket
fördjupades när han flyttade blicken från pärmarna och riktade den mot mig.
– Jag har snart gått igenom allt och det ser förbannat illa ut på skattesidan, inledde Lundman
som samtidigt tycktes uppfatta en släng av nonchalans i min hållning. Tonläget skärptes:
– Förstår du att det här kommer att drabba fler än dig. Jag är ledamot av advokatsamfundet och
figurerar samtidigt i ett hundratal bolag som är på väg mot konkurs med skulder till staten på
hundratals miljoner. Så är läget just nu och då har vi fortfarande inte en aning om var pengarna
för filminköpen och underskottsavdragen ska tas ifrån. Löser vi inte skatterna i bolagen är det
kört för all framtid. Det gäller både dig och mig.
Jag hade under advokatens utläggning slagit mig ner i besöksstolen vid andra sidan bordet.
Iakttagande, lyssnande men inte med det allvar och uppmärksamhet som Lundman förväntat sig.
När han var klar med sin långa och extremt klarläggande beskrivning av det utsatta läget i BTJkoncernen
lutade jag mig lätt framåt och slog med blicken klorna i Lundman;
– Ur vilka bolag och på vilket sätt kan vi snabbast få fram två och en halv miljon? Jag måste
ordna det tills bankerna öppnar imorgon och om jag lyckas med det lovar jag att lösa problemen
i samtliga bolag. På ett bräde.
Den trettio år äldre advokaten hade så här långt valt att lita till den genialitet som han stundtals
tyckt sig se hos mig. Skrivbordets högar och dess förödande innehåll gav dessvärre ingenting
som antydde ens minsta form av briljans.
Alla inbetalningsavier hade sedan länge passerat sina bästföredatum och när jag nu ställde
frågan om pengarna lät advokaten huvudet falla djupt i sina händer. När han sekunder senare
höjde blicken var det i ren ilska som han slet fingrarna genom håret för att skapa en frisyr
som förvandlade honom till en figur otäckt lik bilden av en bindgalen Einstein. Med läpparna
utdragna i ett rakt horisontellt och blodfattigt streck kämpade han för att bita samman men
kapitulerade för att rasa i ursinne;
– Du vet lika djävla väl som jag var pengarna finns och vad dom är avsedda för. Använder du
dem och skiter i att betala momsen går moderbolaget i konkurs. Sen kommer det inte ta en
månad utan dagar innan allt ryker åt helvete.
40