Danske Studier 1910
Danske Studier 1910
Danske Studier 1910
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
TORS FARD TILL UTGARD 103<br />
Sonderstyckandet och återuppvåckandet av en månska ger<br />
denna typ en påtaglig sårprågel. Till det keltiska typområdets<br />
lander når den blott i Ostalperna, varest tre varianter upptecknats<br />
och benersåttningen en enda gang trangt in i Våttetypen. Till det<br />
ovriga keltiska området har blott en mera ofullgången Pelops-form<br />
funnit vag, ej ens såsom sagen utan blott såsom episod i en saga.<br />
Både efter sitl innehåll och sitt område står Pelopstypen alltså<br />
såsom en fullt sjålvstandig utformning. oavhångig av den- stora<br />
keltiska alstringen.<br />
Utom Pelops-området och det stora keltiska området finns alls<br />
inga individuella former av de har granskade uppvackelsesagnerna<br />
utan endast varianter till några av de keltiska typerna.<br />
1. Varianter av Helg. I finns i Italien, hos rumånerna i Siebenbiirgen<br />
(rumånerna har ett ej obetydligt sagostoff gemensamt<br />
med italienarna), och hos tyskar i samma land (sakert som lån<br />
från de forrå): Vår herre belonar gåstfriheten genom att forvandla<br />
varje ben av det slaktade djuret till ett nytt får, — en mirakulds<br />
forstoring av uppvåckelsemotivet, som visar att detta år en av<br />
Helg. I avledd form.<br />
2. Helg. II har på samma sått en utlopare utom sitl vanliga<br />
område i Torsmyten, dock ej någon bevisligt yngre form', utan<br />
tvårtom en mellanform melian Helg. I och II, som maste representera<br />
ett aldre stadium an den sistnamnda. Men i varje fall år<br />
Torsmyten ej att betrakta som sårskild typ utan har sin beståmda<br />
plats som mellanlånk niellan två keltiska typer.<br />
14. Torsmytens urnpnm;/.<br />
Tidigare forskare har vanligen s6kt anknytningspunkter for<br />
Torsmyten inom nordisk folktro och diktriing. En nårmare granskning<br />
harav ger emellertid avgjort ett negativt resultat.<br />
Av beslåktade forestållningar har naturligtvis Sårimnermyten<br />
forst och fråmst framdragits såsom viktig parallell, men det har<br />
redan framhållits, att vi hår snarare har att gora med en Schlaraffenlandsfantasi,<br />
vari intresset for hur djuret kan bli levande<br />
efter varje slaktning år lika med noll: hela saken omtalas ej, och<br />
en uppvfickare behovs ej.<br />
Den nyislåndska sågnen om fårbenen utanfdr utilegumennens<br />
hus vilar endast på samma grundforestållning om benens betydelse<br />
såsom livets bårai'e, tillåmpad på våttarnas vårld, men den år alls
Change language