Danske Studier 1910

178 C. W. v. SYDOW
marsvinden bakom honom hinner ej med. Detta år en i gæliska
sagor ytterst vanlig snabbhetsformel 1 . Men många andra dylika
formler finns i den gæliska diktningen. Så beråttas om ett skepp,
att det forst gick så fort som bårgens rådjur, sen så att det gick
forbi marsvinden och slutligen så snabbt som kvinnotankar 2 .
Från sådana formler år ej steget langt till att låta kapplopningen
foretagas med tanken sjålv, i synnerhet sedan motivet kommit in
i sådan mystisk omgivning som i Utgård.
Till den overensståmmelse, som råder mellan Gonans och
Tjalves respektive springtavlingar både i sjålva byggnaden och de
darmed forbundna formlerna, kommer så den omståndigheten, att
den forrå år knuten till just den gæliska saga, som år forebilden
till den med Utgårdsbesoket sammanknippade Skryme-episoden.
Under sådana omståndigheter torde det ej vara for djårvt att betrakta
beråttelsen om Tjalves kapplopning såsom avledd ur eller
dock påvårkad av motsvarande motiv i den gæliska sagan.
(i. Tors brottning med EM.
En tydlig motsvarighet till kampen med Elli forekommer, vad
symboliken betråffar, i Gæl. 2 och 3, men motivet har dårstådes
utfårts på ett helt annat sått: Den karakteristiska brottningen,
varvid hjålten av en kvinna tvingas på knå, saknas. Denna påtråffas
emellertid i andra keltiska kållor, bland vilka foljande historia
forst fortjånar beaktande 8 :
Finn blev med nio man och ett koppel hundar inbjudna till en
hovding. Sen de tagit plats, kom kungens av Senny tre soner med trehundra
man och sexhundra hundar dit. Darefter kom kungens av Senny
dotter med hundra tarnor. Då hon såg sina broder clar, utmanade hon
Finn att brottas med sig. Då han sade sig ej vilja prova krafterna, fon*
an hans man blivil provade, skulle Gonan forsoka. Hon slog genast
omkull honom, band honom till hander och totter och kastade honom i
en vrå. Conan dugde namligen ingenting till, fornin han bragts att
skåmmas. Sen han Iosts av Goll, begarde han revanche och segrade.
— Nar de suttit en stund bad kungadottern Finn hamta en vildgalt,
som låg utanfor dorren, så att de skulle få något att åta. Finn svarade,
att han ville gora det endast om ingen av hans man kunde gora det.
Det var fortrollning på galten, så att alla nio ej formådde ta in den.
Finn bar då sjalv in den, fastan sju ganger dess egen vikt av jord hangde
1 Samma formel anvandes ofta om Caoilte. ? Mac Innes 351. 3 J. G.
Campbell 197. En mycket likartad variant, som delvis anvants vid ovanståendereferat
forekommer i samma arbete s. 192.