Danske Studier 1910

TORS FARD TILL UTGARD 165
Åven om den danska sågnen visade mera overensståmmelse
med Skrytne-episoden an den gor, vore det ej så latt att draga
någon beståmd slutsats dårur. Ett motiv, som tydligen sjalvståndigt
kan uppstå i vilket land som hålst, kan naturligtvis åven
ha lånats var som hålst; men vill man soka beståmma varifrån
det kommit, maste man ha något mera an en allmån overensståmmelse
att bygga på.
Vad som med full klarhet framgår av det befintliga materialet,
år att hammarslagsmotivet ej ar håmtat från de citerade folksagorna,
idet dels motsvarande episoder visar en alltfor ringa overensståmmelse,
dels inga spår av resp. sagors ovriga motiv år att
upptåcka i Skryme-episoden, vilket man vid direkt lån kunde våntat.
Dåremot ar det tydligt att forebilden varit en kort skåmtsågen
eller lognsaga, nårmast beslåktad med den nylåndska eller de
danska sågnerna eller den serbiska sagan. Om hemlandet kan
ingenting nårmare sagas, då det ungefår lika bra kan ha varit
kelliskt område som nordiskt. Utanior dessa båda finns det dock
inget skål att soka det.
8. Tre dalar i bårget.
Som ett till Skryme-episoden horande motiv kan man också
råkna vad Utgårdaloke beråttar angående resultatet av Tors hammarslag
mot Skryme: i det bårg, som med trolldom hållits for
som skydd, utan att Tor kunde mårka det, hade hammaren gjort
tre djupa dalar.
Att soka efter detta motivs hemort år ungefår detsamma som
att på kartan soka efter belågenheten av det bårg, vari dalarna
bildats. Det har namligen helt och hållet utseende av att hårstamma
från någon åtiologisk sagen, som velat ge forklaring på
en egendomlig naturbildning. Dylika sågner finns spridda over
hela jorden i våxlande gestalt, och fastån de ofta kan i hog grad
likna varandra, behover något genetiskt sammanhang ej finnas dem
emellan. En rak spricka i ett barg eller en sten kan i Pyreneerna
ha åstadkommits av Rolands svård, i Danmark av Karl X Gustavs,
i Norge av S:t Olavs skeppskol; några gropar i en sten tydes i
Tyskland som mårken efter djåvulens klor o. s. v. 1 Den ena så
1 [Et nordisk eksempel fra vikingesagnene er Sivard den digres øksehug
i stenen på hans Skotlandstog (Arkiv XIX 203). A. O.]