Danske Studier 1910

TOKS FARD TILL UTGÅKD 87
midnatt viicktes han av att vattarna kom, vasnades och lagade mat. Han
ropades ner att delta i måltiden, varefter kom musik och dans.
Når de drog bort, såg han en hud utspånd på dorren och trodde
sig i den kånna igen den svarta kons hud. Redan tidigt på natten hade
lian tyckt sig se ett stort hål på kon. Nar det blev dag, var
huden lVirsvunnen, och kon stod oskadd i lagårn.
*Vorarlberg 3 (Vonbun 88). I Gargella Overnattade en drång på
hoslinnet i en alphydda. Mol midnatt kom vattarna dit. Driingen krop
av iingslan in i hoet. Vattarna gjorde upp en eld ovanpå boet, och borjade
laga mat. Niir maten var fiirdig, bjods driingen att deltaga
och åt ett stycke kott. Då han på morgonen kom i lagårn, miirkte
han, att en svartbrun ko hade ett stort hål i hoften, och han forstod
då, att det var det kottstyeket han hade iitit under natten.
(Montavon).
Vorarlberg 4 (Vonbun, Vorarlberg 27; > Zs. f. D. Myth. I 71;
>> Mannh., Germ. M. 57). Naltfolket (= den vilda jakten) kom en gang
under massan till en gård, tog godkon ur lagården, slaktade och åt upp
den. Barnen i gården lick iita med, men fick tillsiigelse att ej bita
sonder något ben. Vid avfiirden plockade nattfolket samman
benen, men kunde ej hittaelt, som barn en hade slår vat bort.
De vecklade emellertid in benen i huden och sade: „Vi kan ej
hjålpa, att djurel blir halt". I detsamma stod kon diir levande, men
haltade på ena foten.
En likadan siigen beriittas i Walsertal i Vorarlberg (Steub, Drei
Sommer in Tirol 82).
Tirol 1 (Zingerle, Sagen 11, nr. 15). En ivrig gemsjiigare fortsatte
en gang jakten langt efter att det ringt Ave Maria. Han fick då se en
stor eld och gick dit i den tron, att det var herdar, som gjort upp den,
men vid sin framkomst såg han 3 „wilde Weiber" sitta omkring den,
kokande en gemsstek i en stor kopparkittel. De bjod honom delta i
måltiden men bad honom vli 1 akta benen, ty om något fattades,
fick gemsen umgiilla det. Han lade alla benen tillbaka i kittein
men råkade svålja ett litet ben, vilket han dock ej låtsade om. Då
han nåsta morgon skulle ge sig hem, såg han en skinntorr g ems,
som haltade på viinstra bakfoten och inte ens var vard ett skott. Benet
satt kvar i honom och pinade honom. — 3 år senare skot han en
smiickfet gems, som var halt på viinstra bakbenet, och då han flått den,
såg han, att just det ben, som han svalt, fattades diir. Det
var tydligtvis samina gems, som de 3 kvinnoma gjort levande igen. (Passeier).
Tirol 2 (Zingerle, Sagen 411, nr. 725; < Rochholz, D. GI.
I 225). Lik foregående. Vid elden år ett litet barn, en 16 års flicka,
två aldre frfiknar och en fru. Barnet gråter och trostas med lofte om
mjtilk. Måltiden består av soppa och helstekt gems, och han uppmanas,
att ej bringa benen i oordning. Ett litet ben på viinstra foten