Danske Studier 1910

TORS FARI) TILL UTGÅRI)
AV
C. W.v.SYDOW
Alltsedan Sophus Bugge år 1880 gav ut forstå haftet av sina
beromda „Studier over nordiske Gude- og Heltesagns oprindelse",
har man ofta avhandlat frågan om irskt inflytande på den nordiska
gudasagan. For mangen står saken kanske alldeles klar,
men betraktar man nårmare de skål som anforts for och emot, så
finner man dem antingen så obeståmda och allomfaltande (de
historiska forhållandena i allmanhet) eller så specieilt språkliga
(mer eller mindre osåkra etymologier av gudanamn ni. m. d.), att
de svårligen tråff'ar sakens kårna, under det att en direkt jamforeise
melian nordiska och irska mytforestallningar ej i namnvård grad
forsokts.
Frågan kan dock knappast sagas vara lost utan en sådan
empirisk jåmforande undersokning, och en sådan skall jag darfor
på ett specieilt område soka vårkstalla. Den bor kunna vara av
intresse icke blott rorande norsk-irskt kulturutbyte utan åven for
frågan om sammanhanget i allmanhet taget melian gudasagan och
ovriga former av folktradition: sagen och saga, tro och sed.
I. Tors bockslaktning.
1. Snorres framstållning och iwrig norron tradition.
Som inledning till beråttelsen i Eddan om Utgårdsresan anvånder
Snorre foljande lilla episod, som egentligen ej alls har med
sjålva resan att gora:
Tor tar tillsammans med Loke in hos en bonde. Till kvållsmat
slaktar han sina båda bockar och bjuder husets folk att del-
Dansko Studier 1910 5