Danske Studier 1910

TORS FARD TILL UTGÅRD 161
båda hår relaterade sagorna, så att „Vallpojken och jåtten" bestått
dess egentliga stomme, dråpslagen mot den sovande, men „Halvtrollef
den omstandigheten. att det år en jåtte som tråffas, men
på grund av sin storlek och styrka ej kånner det mer an som
något fåglarna har slåppt ner.
Att den norrone forfattaren av Skryme-episoden vårkligen
kunnat kånna till båda de hår omnåmnda sagorna, år ej otfinkbart,
då båda foreter en ganska ålderdomlig karaktår och då de
nordiska varianterna både år talrika och gor intryck av att lange
ha varit bofasta hår. Men den av v. d. Leyen antagna kombinationen
forefaller mig icke desto mindre a priori osannolik.
Den unge jåtten i „ Halvtrollet" år ingalunda någon jåtte i
samma bemårkelse som Skryme, och i olikhet med denne år han
i sin saga huvudpersonen, som har beråttarens hela sympati. Har
hammarslags-motivet i Skryme-episoden vårkligen diktats med
„Vallpojken och jåtten" som underlag, så år omdiktningen låttare
att forklara av att forfattaren roat sig med att vånda om sagans
innehåll, så att rollerna forbytts. Denna forandring har ej varit
så långsokt, sedan man borjat betrakta Tor såsom representerande
endast den råa styrkan.
Motivets forekomst i andra sagotyper. Den har påpekade
likheten med de båda folksagorna kan ej bevisa Skrymeepisodens
avhångighet av dem. Dess stora sjålvståndighet i utforandet
av detaljerna tvingar till betånksamhet, isynnerhet som
den ej har något enda annat motiv gemensamt med någondera
sagan — kappåtningen i Utgård år nåmligen till hela sin anlåggning
något helt annat ån den som forekommer i „Vallpojken och
jåtten". Dessutom påtråffas lika goda motsvarigheter till Skrymes
hånfulla genmålen vid Tors forsok att doda honom åven i andra
sagor och sågner, vilka undgått mytologernas uppmårksamhet. Jag
skall hår anfora några sådana:
1. Dansk skåmtsågen. Det beråttas om Røding kyrka, att den ar
byggd av en jatte så stor, att han maste ligga på knå bredvid kyrkan,
då han satte spiran på tornet. Hans ben låg då langt ute i en mosse,
och folk som gravde torv, boijade hacka och gråva i dem. Då bad han
sina hantlangare jaga bort bromsarna från bonen 1 . — Enligt en
annan variant ligger benen tvårs over landsviigen, en bonde kor over
med ett stort lass, och jåtten undrar vad det var for en loppa, som
bet honom 2 . — Liknande sagner beråttas åven om andra danska
1 JF. IV 51. 2 Kr. Sagn III n:r 118.
Danske Studier 1910. 11