Danske Studier 1910
Danske Studier 1910
Danske Studier 1910
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
92 C. W. v. SYDOW<br />
vande då om och hamtade sina nio sSner, och de foljde alla med till<br />
hans boning som iorra kviillen. Germanus bad dem hålla dorrarna<br />
stangda, fasta vaka och bedja hela natten samt bad dem ej se åt borgen<br />
om något skulle ske. Efter en stund foll eld från himlen och brande<br />
upp borgen med tyrannen och alla, som han hade kring sig. På morgonen<br />
doptes den gåstfrie mannen och med honom hans nio soner och<br />
allt folket, varefter S:t Germanus gjorde honom till konung och lovade<br />
att det aldrig skulle saknas en konung av hans att. [Enligt Gunn beråttas<br />
denna Jegend ån i dag bland folket i WalesJ.<br />
Wales b (Acta SS. XXXIV Julii, VII 283 § 80—82; efter S.<br />
Hericus, vårs levnadsteckning over S:t Germanus kan dateras till år 876).<br />
Då S:t G er manus vistades i Britannien, kom han under en fruktansvårt<br />
strång vinter med sina larjungar till en konungaborg. Bud sandes till<br />
konungen med begåran om nattkvarter, men denne brydde sig ej om<br />
det, och Germanus (ick stanna under bar himmel. Då det redan led mot<br />
aftonen kom en av konungens herdar, som återvånt från betesmarken,<br />
ut från borgen med sin dagavloning och skulle gå hem. Då han fick se<br />
Germanus och hans foljeslagare stå dår i kolden, fragåde han odmjukt,<br />
vem det var, och då han ej fick något tydligt svar, bad han honom att,<br />
vem han ån vore, skona sig sjålv och vardigas stiga in i hans boning,<br />
som hur fattig den an var, vore båttre ån kolden utanfor. Helgonet tog<br />
emot inbjudningen. Mannen agde endast en ko med en kalv, men han<br />
bad sin hustru slakta och anråtla kalven åt gåsterna. Så skedde också.<br />
Biskopen sjalv rorde ej maten, men bad sina foljeslagare åta. Efter<br />
måltiden kallade han fram kvinnan och befallte henne noggrant samla<br />
alla benen på skinnet och lågga det i båset framfor kon. Då<br />
detta var gjort, reste sig kalven strax levande, stallde sig bredvid<br />
sin moder och borjade åta av fodret.<br />
Foljande morgon begav sig biskopen till palatset och då konungen<br />
kom, fragåde han denne med kraftiga ord, varfSr han nekat honom gåstfrihet.<br />
Då konungen håpen teg, befallte Germanus honom med stor<br />
myndighet att gå och låmna spiran till en vårdigare. Då konungen annu<br />
tvekade, slog helgonet honom med sin slav och befallte honom gå. Då<br />
maste han lyda och gick strax dårifrån med maka och barn. Dårefter<br />
kallade Germanus fram den man som bevisat honom gåstfrihet och låt<br />
honom och hans hustru såtta sig på kungatronen, och deras efterkommande<br />
har allt sedan dess suttit på Britanniens tron: „Hæc ita apud<br />
Britanniam catholicis lilteris contineri, prædictus mihi episcopus 1 jurisjurandi<br />
interpositione firmabat".<br />
Wales c (Legenda aurea ed. Graesse [1890] 450 cap. CVII; fransk<br />
6verså!tn. av J. B. M. Roze [Paris I902J II 318). Medan S:t Germanus<br />
vandrade omkring och predikade, vagrade konungen av Britannien honom<br />
och hans folje gåstfrihet. Konungens svinaherde, som vande hem från betesmarken,<br />
kom burande forråd, som han fått i palatset, med sig till sin<br />
1 Enligt vad Hericus på annat stalle angiver, en britannisk biskop Marcus.