Danske Studier 1910

90 C. VV. v. SYDOW
hydda. Just då han skulle till att somna, fick han hora buller och en
hop miin och kvinnor kom in i hyddan drivande med sig en ko. Sen
de gjort upp eld, skar de upp den levande kons hud och tog ut
kottet, som de sedan anråttade. Åven Josele fick smaka. Då alla var
matta, sydde de ihop kons hud och drog bort med henne lika bullersamt
som de kommit. — Då Josele nasla dag kom till S:t Gertraud,
klagade hans granne over sin ko, som fått „das Schwinden" och fragåde
Josele om råd. Når han fick se den sjuka kon, kande han igen, att det
var den samma kon som varit i alphyddan, och forstod hur kon blivit
så mager på en enda natt. — Josele beråttade ocksfl att folket i alphyddan
hade sagt, att man kunde skåra ut hur mycket ki'itt som hålst
bara man aktade benen. (Ulten).
Karnten (Zeitschr. f. d. Myth. III 34; > Henne-am-Rhyn. 105;
> Laistner, Sphinx II 81). En månljus natt fick en herde i byn S:t
Laurenz [Lesaehtal] hora den vilda jakten komma mot byn till och såg
3 stora man med var sitt månskolik hangande på en stang och efter
dem en mångd folk med vilt utseende. De slog lager milt i byn, gjorde
upp eld samt slaktade, stekte och åt upp en oxe ur nårmsta lagård.
Darpå lades benen i huden, som piskades med spon, varpå oxen
åter blev levande och ford tillbaka till lagården. Sen drog skaran
vidare under grasligt larm. Nåsta dag fortorkade emellertid oxen.
I dessa varianter framstår vattanias sått att åta i en helt
annan dager an i de foregående. Når de gjort djuret levande igen,
består det blolt av skinn och ben. Det kan visserligen återfå
hullet som i Tirol 1,2, men det kan också alideles fortorka eller
falla samman som i Karnten och Vorarlberg l 1 . Dessa varianter
har tydligen tillkommit for att forklara någon sjukdom hos
djuren. Då ett kreatur genom „das Schwinden" helt och hållet
forlorat hull och krafter på mycket kort tid, har man tånkt sig,
att vattarna åtit upp kottet på del, liksom man trott att maran
ridit håstarna, nar de på morgonen står svettiga och matta som
om de varit i strångt arbete 2 .
1
Det i Vorarlb. 1 forekommande motivet: tråstyeket, som skurits till for
att ersatta ett bortkommet lien, samt kons sammanslortande, då Guds namn
namnes, erinrar starkt om ovan anforda haxsiigner av Pelopstypen och har
uppenbai't påvarkats av den. Jåmfor i detta Iiiiriseende Scliw. 7, vari det ar
haxor som slaktar kon, Sclnv. 8, dar oxen sages skola do efter ett år, samt
Devonsh., vari sattet for benets bortkomst år det samma som i den forstå
av haxsågnerna.
2 Laistner vill forklara alla hithorande sagner ur mardrom-
mar och anser på den grund de kannibaliska formerna (Pelopstypen) som ursprungligast,
i det man i forstå rummet drommer dylika hemska ting om sig
sjalv. Många varianter har varkligen ganska starkt tyeke av mardrom (Uret.,
Schvv. 3 —C ni. fl.), men henens betydelse vid uppvackandet kan ej forklaras