Danske Studier 1910

174 C. W. V. SYDOW
foljande saga, som v. d. Leyen meddelar i sin uppsats „Ltgardaloke
in Irland" 1 :
Gæl. 2. Diarmuid, Conan, Goll och Oskar går vilse under en jakt
och får se ett ljussken på avstånd. De går mot skenet och finner ett
litet hus, vari en gammal man bor, som hiilsar dem vid namn. Han
har sin unga dotter hos sig och en katt. Medan de ilter, stiger plotsligt
en vadur, som var bunden på golvet, upp på bordet. Conan skall binda
den igen, men djuret rycker sig los og får honom under sin f'ot. På
samma satt går det de andra, till och med Goll, så att de alla fyra
ligger på golvet, medan våduren står med en fot på vardera. På'den
gamles befallning stiger katten upp, griper vaduren och fangslar den på
dess forrå plats. Krigarna stiger upp, men kan ej ata av blygsel.
Gubben trostar dem med att han, sedan de atit, skall forklara for dem,
att de ar de tappraste i varlden. Och sen de åtit, sager han: „Goll, du
ar den baste krigaren i varlden, ty du har kåmpat med varlden. Hela
varldens kraft finns nåmligen i denne vådur, men min katt år doden,
och den ar starkare an varlden." Då krigarna skall gå till sangs foljer
dem den unga dottern. Hon ar ungdomen, och alla vill ha henne,
men hon sliter sig los: „Jag tillhorde er en gang och kommer aldrig
åter." Till Diarmuid ger hon dock ett skonhetskorn, varigenom han blir
oemotståndlig for alla kvinnor.
Likheten med Utgårds-episoden år tydlig, om den ån visar
sig mera i ståmningen och symbolismen ån i detaljerna. Kampen
om ungdomen år till sin tanke jamforelsevis nåra beslåktad med
brottningen med ålderdomen: liksom ingen kan stå mot ålderdomen,
kan ingen haller hålla kvar ungdomen. I båda fallen
symboliseras egenskapen av en kvinna. Utforandet av motivet år
emellertid for ovrigt rått olika, vilket kanske dock betingas just av
motsatsen melian de två egenskaperna. Katten, som i den gæliska
sagan representerar doden, har sin motsvarighet i Utgård, men en
helt annan roll, något påminnande om Elli. Våduren har dåremot
alls ej någon motsvarighet.
Åven foljande saga visar tydlig likhet med Utgårds-episoden 2 :
Gæl. 3. Finn och hans tre foljeslagare ser en jåtte med en skrikande
gris, som han bar på en jårngaffel. Efter honom går en dam,
som piskar honom. De foljer efter jåtten och hans pådriverska in i ett
hus och finner dårinne en gammal vithårig man, en vacker flicka, en
stor jåtte kokande grisen, en gammal man med 12 ogon i huvudet, en
vitullig vådur och en haxa, klådd i morka, askfårgade klader. Framfor
huset år två brunnar. Finn dricker ur den ena, som forst smakar sott,
1 Beitr. zur Gesch. der deutschen Sprache und Litt. 1908 382 ff. V. d.
Leyen anger som sin kalla Annales de Bretagne XII 239 ff., dår den ar tryckt
på irska med fransk oversattning. "- Nutt, Holy Grail 201.