Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor - Svt

ömsesidiga intressen som möts. Skolor i innerstaden fyller de tomma bänkarna och får in
elevernas välbehövliga skolpeng till budgeten. Elever med ett annat modersmål än svenska
från de mångkulturella områdena får tillgång till mer ”svenska” miljöer och kan åtminstone
försöka tillägna sig en del av det kulturella och sociala kapital (Bourdieu 1977) som
presumtivt (det är därför de väljer just skolor i innerstaden med svenskar i majoritet) borde
finnas i de miljöerna.
De mångkulturella innerstadsskolorna
En fråga som faktiskt ingen, mig veterligen, hittills har ställt är vad som händer med de
elever som försvinner från de mångkulturella skolorna till andra områden där svenskarna är i
majoritet? Hur många är de? Vart tar de vägen? Vad händer på de skolor dit många elever
från de utsatta områdena söker sig? Hur påverkas deras sociala och pedagogiska miljö? Hur
ser relationsmönstret ut mellan olika aktörer i och omkring skolorna (elever, föräldrar,
lärare)? Vad kan vi lära oss av hur personalen och eleverna, men också skolornas
lokalsamhällen, hanterar kulturella och sociala skillnader (så till vida att sådana föreligger,
vilket de inte alltid behöver göra) mellan olika elevgrupper? Det främsta syftet med
forskningsprojektet De mångkulturella innerstadsskolorna har varit att studera några
huvuddrag i den pågående elevomflyttningen från Stockholms socialt utsatta och
mångkulturella områden till innerstadens kommunala grundskolor 9
med utgångspunkt i de
ovan formulerade frågeställningarna. Delrapporterna I och II är produkter av denna
forskning.
Den första delrapporten Tagna på sängen inleds med en redogörelse för den svenska
grundskolans utveckling och de under 1990-talet genomförda valfrihets- och
friskolereformerna. Därefter följer en översikt av tidigare forskning om valfrihet och
skolsegregation samt en kartläggning av grundskoleelevers rörelsemönster i Stockholm
utifrån statistiska uppgifter från Utrednings- och statistikkontoret (USK),
Stadsledningskontoret (SLK) och Skolverket. Huvuddelen av denna delrapport handlar om
två kommunala grundskolor i Stockholms innerstad vars förutsättningar och verksamhet
påtagligt har påverkats av den pågående inflyttningen av elever från de socialt utsatta och
mångkulturella områdena. Efter samtal och intervjuer med skolchefer, rektorer, biträdande
rektorer och lärare ansvariga för modersmålsundervisning och svenska som andra språk på
9
I delrapport I och II görs detaljerade beskrivningar av de innerstadsskolor och deras upptagningsområden som
har ingått i studien.
8